Hon håller fortfarande EU-fanan högt

För 25 år sedan stod Annica Sandström på barrikaderna och argumenterade för ett ja till EU. Hon har inte ändrat inställning till EU.

"Man formulerade ingen stark Europapolitik därför att det var så svårt att enas inom partierna" säger Annica Sandström om de långtgående konsekvenserna efter folkomröstningen om EU 1994.

"Man formulerade ingen stark Europapolitik därför att det var så svårt att enas inom partierna" säger Annica Sandström om de långtgående konsekvenserna efter folkomröstningen om EU 1994.

Foto: Anna Isaksson

Luleå kommun2019-11-13 05:00

I dag är det 25 år sedan folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap.

– Jag tycker fortfarande att det är viktigt att vi gick med, säger Annica Sandström, 45, som är professor i statsvetenskap vid LTU och forskar om miljö- och naturresurspolitik.

1994 var hon 20 år gammal och medlem i SSU, hon var aktiv i kampanjen Ja till Europa som samlade EU-förespråkare från flera partier. 

 – För mig var EU-frågan viktig och angelägen, den verkligen berörde mig känslomässigt. För mig handlade det om att Sverige skulle ha en plats i Europa, vi skulle vara med och forma politiken när det handlade om frågor som var gränsöverskridande, säger Annica Sandström.

Som ung SSU:are var det inte riktigt rumsrent att engagera sig för Ja till Europa.

– Jag fick höra att jag var köpt, det var lite smutsigt att jobba för Ja till Europa, minns hon.

I Luleå tog flertalet ledande S-politiker ställning för ett nej till EU.

– Som SSU var då var vi ganska vana att vara i opposition mot arbetarkommunen, att tycka annorlunda och driva på. SSU var också delat, vi hade en extrakongress om enbart EU-frågan. Det var ett delat parti och det fortsatte ganska lång tid efteråt. Den frågan skar tvärs igenom nästan alla partier, påpekar Annica Sandström.

Annica Sandström anser att folkomröstningen kom att påverka de politiska partierna lång tid efteråt. Hon lämnade sina politiska uppdrag några år efter folkomröstningen.

– Jag upplevde att partierna blev delvis förlamade när man formulerade sin Europapolitik, man formulerade ingen stark Europapolitik därför att det var så svårt att enas inom partierna. Det har tagit tid för EU att bli en del av den svenska politiken av just den anledningen.

Vad har medlemskapet inneburit?

– Idag är Sverige ett sammanlänkat politiskt system med EU, det går inte att prata om svensk politik utan att prata om hur det länkar in i EU:s beslutssystem eftersom så stor del av besluten vi fattar är konsekvenser av olika EU-beslut. 

– EU är en otroligt viktig aktör som sätter ramarna för vilka beslut vi kan fatta, det har absolut påverkat oss.

Är det positivt eller negativt?

– Det finns många problem som är gemensamma som vi måste lösa tillsammans, att det då finns en politisk plattform som har rätt att stifta förordningar ger en enorm kraft. Det är klart att utfallet kan bli beslut som man inte håller med om, men för mig är det en annan sak, säger Annica Sandström.

Som 20-årig engagerade sig Annica Sandström för ett ja till EU inför folkomröstningen 1994. "För mig var EU-frågan viktig och angelägen, den verkligen berörde mig känslomässigt" säger hon i dag.
Som 20-årig engagerade sig Annica Sandström för ett ja till EU inför folkomröstningen 1994. "För mig var EU-frågan viktig och angelägen, den verkligen berörde mig känslomässigt" säger hon i dag.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!