Han har varit med ända från starten den där junidagen 2016. Det är lätt att förstå varför han känner sig nöjd med sitt och kollegornas arbete.

– När jag såg stugan för första gången var den i riktigt dåligt skick. På ena sida fattades två rejäla stockar som inte hade funnits där på säkert 30 år.

Den första åtgärden blev att försöka räta upp trekammarstugan, som enbart med hjälp av stöd från grannstugan hade lyckats undvika att rasa ihop fullständigt. 

Ingen kan som med säkerhet säga hur gammal huset på Jordbrogränd är. Byggnaden finns markerad på en karta från 1817, men troligen är den ännu äldre. 

Nu har stora delar av timringen bytts ut. Huset har fått nya tak och nya trägolv bland annat. Jon Kero har murat en öppen spis med tillhörande skorsten. I ett rum står två vita originalluckor och väntar på att bli placerade utanför fönstren.

Byggnadsantikvarien Erica Duvensjö, som numera arbetar som samordnare för kyrkstaden, blir nästan hänförd över att upptäcka att delar av originalväggen finns kvar.

– På 1800-talet var det vanligt att stugägarna pyntade sina väggar med schablonmålningar. Tapeter var dyra på den tiden, men efter sekelskiftet har de flesta stugägarna byggt innerväggar och låtit tapetsera sina stugor. Den här typen av schablonmålningar är väldigt ovanliga.

Pilotprojektet att rädda den gamla trekammarstugan har finansierats från Länsstyrelsens kulturmiljöbidrag. Slutsumman är inte sammanställd, men uppskattningsvis handlar det om cirka 1,5 miljon kronor.

–  Det är fantastiskt att staten kan kliva in och se till att folklig kultur bevaras. Vanligtvis går statens byggnadsmedel till att bevara stora slott eller offentliga byggnader, men i Gammelstad har det använts till att rädda vårt kulturarv, säger Kaj Bergman, som i somras valdes till ordförande i kyrkstugeföreningen.

I dag är en tredjedel av trekammarstugan i privat ägo. De resterande två tredjedelarna ägs av kyrkstugeföreningen, som planerar att visa stugan för allmänheten och hugade spekulanter under den andra advent. Eventuellt överskott kommer att gå till den fortsatta upprustningen av världsarvet.

I dag finns 404 stugor och över 500 kammare kvar i kyrkstaden. En tredjedel är i behov av restaurering. 

– Fem stugor är i riktigt dåligt skick. Läget är akut, förklarar Bergman.