Skilda världar präglar kommunens grundskolor. De socioekonomiska förutsättningarna varierar stort, samtidigt som elevresultat och lärarbehörighet släpar efter på utsatta skolor (Se grafik längst ned i artikeln).
Över hälften av lärarna anser att Luleås skolor är segregerade, enligt vår enkät.
Detta samtidigt som kommunen eftersträvar en likvärdig undervisning för alla elever.
Hertsöskolan befinner sig i mitten av det socioekonomiska spektrat – såväl svenska medelklassbarn som elever av utländsk härkomst och/eller med lågutbildade föräldrar återfinns här.
Mellanstadieläraren Anna-Karin Adamsson började på skolan efter en flytt från Malmö, där hon hade jobbat på förortsskolor i 15 år.
– Jag sökte mig hit för att jag inte ville jobba i en homogen skolmiljö. Styrkan med Hertsöskolan är mixen både vad gäller etnicitet och föräldrars utbildningsbakgrund. Det ger mig och eleverna så mycket mer.
Längs väggarna vid rektorsexpeditionen ses flaggor från världens alla hörn. Ungefär var femte elev har svenska som andraspråk.
– Vi har omkring 24 nationaliteter. Men vi har inte en segregerad skola – tvärtom en skola med mångfald. Det eleverna möter här är hur Sverige ser ut i övrigt också, säger Gunilla Lundström, rektor på Hertsöskolan 4-6.
– När vi pratar om exempelvis religioner har jag elever med olika erfarenheter som kan lära oss mer, säger Anna-Karin Adamsson.
Samtidigt är andelen elever med A-E i alla ämnen betydligt lägre här än på socioekonomiskt mer priviligerade skolor.
Men det är inte främst elever med invandrarbakgrund som håller nere betygen, utan barnens övriga hemförhållanden.
– Flera "svenska" elever har minst lika stora svårigheter. Många har det inte enkelt ekonomiskt. Om man oroar sig över mat på bordet hemma, är man inte alltid "up to date". Mycket mer skolmat går åt på måndagar, säger Gunilla Lundström.
– Vi märker av psykisk ohälsa, missbruk och arbetslöshet. Vissa elever kanske inte får rätt stöd hemifrån, några vårdnadshavare är svåra att få till skolan på samtal, säger Anna-Karin Adamsson.
– Men merparten av eleverna hos oss har ändå bra hemförhållanden, säger rektorn.
Även om elevresultaten emellanåt sjunker ska noteras att Hertsöskolan har Norrlands enda spetsutbildning i matematik. Enligt rektorn är också lärarbehörigheten hög just nu, trots att siffror från 2018 visar att den låg under genomsnittet.
– Svårt att rekrytera vid pensionsavgångar och när personal är föräldralediga, men överlag trivs lärarna här. Jag vill ge dem högre lön, säger Gunilla Lundström.
– Rosengårdsskolan i Malmö lockade med det, säger Anna-Karin Adamsson.
Hon vill berömma sina kollegor.
– I skolor som har det tyngre upplever jag att samarbetet mellan lärarna fungerar bättre. Vi tar hjälp av varandra när man har en "skitdag".
– Vi uppnår kanske inte alltid resultaten – men vi ger eleverna självkänsla. Alla här är värda lika mycket, säger Hertsöskolans rektor.
En mil utanför stan ligger Måttsundsskolan f-6, med 75 elever som alla har svensk bakgrund och – i nio fall av tio – akademikerföräldrar.
Mentorn Angelika Alman bor själv med familjen i Måttsund och har jobbat i omgångar på skolan sedan tidiga 2000-talet.
Men hon har också erfarenhet från mer socioekonomiskt utsatta skolor.
– Tidigare var jag på Porsöskolan, före det på Tuna- och Borgmästaren, så jag har sett skolor med helt andra förutsättningar.
Och skillnaderna är stora, menar hon.
– Jag behöver inte göra samma elevanpassningar som på Porsöskolan, där många inte har svenska språket med sig. Mycket undervisning där skedde på mer grundläggande nivå.
Lärarnas arbetsbelastning ser också olika ut på skolorna.
– På Porsön kunde jag inte jobba heltid, då jag har en reumatisk sjukdom. Men här kan jag jobba 100 procent. Det säger en hel del.
Likaså märks föräldrarnas utbildningsnivå tydligt i Måttsund.
– De flesta barnen här är studiemotiverade. I en akademikerfamilj är du mer van vid att ta till dig kunskap i skriven form, säger Angelika.
– Det handlar lika mycket om vad man samtalar om vid middagsbordet med barnen. Föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevresultaten, säger Lotta Jonsson, rektor på Måttsundsskolan.
Samtidigt tycker de att Luleås skolor borde bli mer integrerade.
– Eftersom vi inte möter elever och föräldrar med annan bakgrund, hur ska eleverna då förhålla sig till olika samhällsfenomen? En utmaning, säger rektorn.
Därför har lärarna en viktig uppgift med att prata om olikheter och mångkultur.
– Vi möter det i olika läromedel, hur familjer lever på olika sätt. Vi tittar på Lilla Aktuellt, tar hjälp av Newsreel Easy och följer utvecklingen, säger Angelika.
Båda är överens om att Luleå inte har en likvärdig skola i dag, så även vad gäller lärarnas belastning.
Men de är tvekar om att lärarlönen borde vara högre på skolor som är mer utsatta socioekonomiskt.
– Lönen är inte viktigast, men lärare på Hertsöskolan ska inte behöva göra mer jobb än vad jag gör på Måttsundsskolan. Det borde finnas andra funktioner vad gäller rasterna exempelvis. Vi lärare ska syssla med undervisning och utveckla kunskaper, säger Angelika Alman på Måttsundsskolan.