Pilotuppror på F 21

Missnöjet pyr på F 21. Efter de nya kraven på utlandstjänst har bägaren runnit över. I ett öppet brev riktar flygkåren nu skarp kritik mot Försvarsmakten.- Vi har helt enkelt en arbetsgivare som inte tagit sitt ansvar, säger Jörgen Olsson, verksam pilot på F 21.

Innehållet i brevet nämner vid ett flertal det bristande förtroende och den besvikelse flygvapenpiloterna känner gentemot sin arbetsgivare.

Innehållet i brevet nämner vid ett flertal det bristande förtroende och den besvikelse flygvapenpiloterna känner gentemot sin arbetsgivare.

Foto:

LULEÅ 2010-09-03 06:00
Brevet skickades som ett beslut från samtliga flygvapenpiloter i landet. Kritiken kom upp under de möten, som hölls förra veckan, då piloterna ställde in flygandet för diskussioner om arbetsmiljön. Den utlösande faktorn ska vara de nya anställningsavtal där alla piloter som anställts före 2003 mer eller mindre tvingas acceptera en utlandstjänstgöring för att få förnyad anställning. Men även personalhanteringen, dålig översyn samt löften som inte infriats ska ha bidragit.
Pågått länge
- Det nya avtalet var den sista pusselbiten men piloterna har inte haft en reell löneökning på elva år heller. Nu ska vi skriva nya avtal in blanco och sen ska försvaret bestämma förutsättningarna i efterhand, säger Jörgen Olsson.
Trätan mellan piloterna och arbetsgivaren ska ha pågått i många år och förtroendet har kontinuerligt sjunkit. Bland annat ska en flygkadett nyligen hoppat av sin utbildning på grund av de dåliga arbetsvillkoren.
- Det var alltså inte av flygrädsla utan på grund av rent missnöje med jobbet. Det måste vara första gången i mannaminne det har hänt.
Vill inte kommentera
I det kritiska brevet som NSD tagit del av nämns även att flygsäkerheten hotas av arbetsförhållandena enligt piloterna som nu förväntar sig ett svar innan den 20:e september.
- Piloter ska vara fokuserade under flygning då ska man inte behöva oroa sig över hur framtiden ser ut.
Försvarsminister Sten Tolgfors vill inte uttala sig om piloternas aktion ännu. Försvarsmakten har än så länge hållit en låg profil, däremot anser de inte att flygvapenpiloterna ska ha strejkat eller gjort sig skyldig till en olaglig handling då de avbröt flygning för att diskutera.
- Alla frågor som finns i detta brev och även hos andra som har hört av sig till Försvarsmaktens ledning med undringar kommer att få svar. De kommer att få svar i god tid innan det är dags att säga ja eller nej till internationell tjänstgöringsskyldighet, säger presschefen Roger Magnergård till TT.
Leder till avhopp
Att piloterna accepterat sin sits har gynnat skattebetalarna men det kan ske en ändring, enligt piloten Jörgen Olsson.
- Varje utbildad pilot kostar 40 miljoner kronor styck. Det blir dyrt om försvaret måste börja ersätta avhoppade piloter.
Samtidigt utgör flygvapenpiloterna en liten del av alla Försvarsmaktsanställda. Majoriteten av de som ska tjänstgöra utomlands finns inom armén. Där sjuder det också av frågor och missnöje över det nya avtalet enligt Officersförbundet. Risken är nu att besvikelsen övergår i ilska.
- Försvarsmakten bygger ett stort problem. Vad jag vet finns det ingen yrkesgrupp som behandlas så här. Folk är frustrerade och många har börjat fundera på civila jobb, säger piloten Jörgen Olsson.
FAKTA
➤ Överbefälhavare Sverker Göranson slog fast att senast den 20 september ska alla som anställts före 2003 meddela om de accepterar utlandstjänstgöring. De som säger nej kan riskera uppsägning.
➤ Än så länge finns inge detaljer klargjorda för under vilka premisser piloterna tvingas arbeta. Skulle en anställd välja att tacka nej så finns det heller ingen tidsperiod satt för hur länge arbetsgivaren kan tänka sig använda personalen i övergångsorganisationen.
➤ Det är inte heller specificerat var man kommer att hamna ifall man tackar ja. Det kan likväl vara Arboga som Afghanistan.
➤ Försvarsmaktens svar på frågor har kortfattat varit "att man skall ha företroende för Försvarsmaktens goda vilja att fortsätta vara en bra och attraktiv arbetsgivare."
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om