LEDARE Under torsdagen är det dags för LKAB:s bolagsstämma i Vetenskapens hus i Luleå – och det är ”business as usual”.

Tidigare statsministern Göran Persson blir omvald som styrelseordförande och gruvbolaget fortsätter att ge klirr i kassan hos ägaren staten.

I år föreslås aktieutdelningen bli stabila 3,1 miljarder kr, vilket givetvis är ett rejält tillskott för vård, skolor och omsorg.

Det motsvarar de årliga lönekostnaderna för nästan 7.500 undersköterskor!

LKAB är dessutom inte det enda statliga bolaget som redovisar fina siffror i år.

• Energikoncernen Vattenfall är återigen ett lönsamt bolag och delar ut 2 miljarder kr till staten.

• Skogsbolaget Sveaskog går starkt och bidrar med 1,1 miljarder kr till statskassan.

Det är siffror som säger en hel del om vikten och värdet av statligt ägande.

Förutom de principiella argumenten för att staten äger nationaltillgångar som järnmalm, vattenkraft och skog finns goda statsfinansiella skäl för ägandet.

Hoppingivande är även att se hur de statliga företagen nu går i bräschen för den gröna omställningen.

Hybrit – LKAB:s, Vattenfalls och SSAB:s gemensamma pilotanläggning för att utveckla en fossilfri stålproduktion – är ett steg på vägen.

Ett annat exempel är LKAB:s initiativ för en fossilfri produktion av järnmalmspellets.

Som en del av arbetet ska en anläggning baserad på biobränsle byggas i Malmberget, projektet kostar ungefär 80 miljoner kr.

”Det innebär att LKAB:s fossila koldioxidutsläpp kommer att sjunka med upp till 40 procent för verksamheten i Malmberget under testperioden, vilket motsvarar 60 000 ton per år. På längre sikt är målet för LKAB en helt koldioxidfri pelletsproduktion”, säger LKAB-chefen Jan Moström i ett pressmeddelande.

Det visar hur regeringen kan använda statliga bolagsportföljen för att uppnå viktiga samhällsmål.

En aktiv ägare, som ställer krav, kan medverka till att bolagen blir föregångare i arbetet för ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.

I det avseendet har det även blivit en märkbar skillnad efter regeringsskiftet 2014.

Under alliansregeringen 2006-2014 sågs de statliga företagen som simpla privatiseringsobjekt. Det var marknadsliberal låt-gå- och sälj-ut-politik för hela slanten.

Under sina regeringsår sålde borgarna ut hela eller delar av aktieinnehavet i Teliasonera, OMX, Vin&Sprit, Vasakronan, Nordea, Arbetslivsresurs och Vectura.

En slapp ägarpolitik ledde dessutom fram till att Sverige fick uppleva både Nuon-kraschen och Postnords debacle.

Under den rödgröna regeringen har de blivit en helt annan styrning av den statliga företagssektorn.

Nu finns en klar och tydlig statlig ägarpolicy, som beslutades av den S-ledda regeringen 22 december 2016.

Den har medverkat till att staten blivit en mer aktiv och ansvarsfull ägare, vilket är bra för såväl bolagen som hela svenska folket.

Det är till glädje för oss alla när LKAB, Vattenfall, Sveaskog och andra statliga företag levererar både pengar och samhällsnytta.