– Vad menar du?
Frågar 13-åringen Jens Österman när man ber honom beskriva tjusningen med att köra cross. För honom är det nämligen helt uppenbart.
– Jag gillar att köra fort. Och att hoppa.
Efter två timmar på crossbanan är han helt fysiskt slut och äter en medhavd macka i bilen.
– Man spänner sig med armarna hela tiden och står upp hela tiden.
Efter tävlingar är han om möjligt ännu mer utpumpad.
– Speciellt stressad blir man om någon kör efter en på banan. Det är svårt att förklara, men hjärtat slår fort och man behöver bra kondition.
Mamma Viveka Österman medger att hon kan vara livrädd när sonen är ute och kör cross på banan. Är det tävling håller hon tummarna hela tiden. Pappa Jan Östermalm berättar att de satsat på bra skydd och att lära sonen att inte köra på nivåer han inte behärskar.
– Följer man alla regler och har rätt skydd samtidigt som man kör efter sin förmåga är jag övertygad om att det går bra. Det händer ju skador i andra sporter också, säger han.
– Men visst har andra föräldrar ibland ifrågasatt hur vi kan låta Jens köra, för det är ju ingen frimärkssamling direkt, utan en extremsport.
En jämnårig kompis till Jens kommer fram och pratar. Han har ett blåöga från senaste körningen då han vurpade. Men Jens försäkrar att han aldrig själv är rädd för att köra. Dock stiger adrealin halten i blodet vid höga höjder och snäva kurvor.
– Det är bara roligt.
Han drömmer om en framtida karriär som proffsförare.
– Innan tävlingarna är jag så nervös att jag inte kan äta något.
Viveka fyller i:
– Ja, den nervositeten har kommit de senaste åren.
Sporten kräver mycket engagemang från både Viveka och Jan både tidsmässigt och ekonomiskt. Men det är inga problem, föräldrarna är själva mycket intresserade av cross och det är faktiskt en förutsättning.
– Det är ett intresse vi delar och vi är tillsammans med Jens på helgerna. När det är tävling åker hela familjen dit med husvagn och grillar på kvällarna. Lillasyster Marie är också med och har flera vänner att vara med då alla crosskillars systrar också är där. Det är mysigt och man träffar många människor med samma intresse. Det är något av en livsstil, säger Jan.
Han räknar med att kostnaderna ligger mellan 100 000 - till 150 000 kronor per år. Då är diesel och slitskador på transportbilen inräknat.
– Vi bortprioriterar annat och jag tjänar inte mer pengar än någon annan. Men vi väljer det här.
Det går dock att komma billigare undan, speciellt i början om man bara vill testa sporten. Jan rekommenderar nyfikna att köpa både cross och skydd begagnat.
– Många börjar så och det är bra. Barnen växer snabbt.