Journalisten och författaren blir Luleås första fristadskonstnär. Efter ett genomfört medborgarförslag från Peo Rask och Nils Harnesk får Haile Asmerom ett tvåårigt stipendium, fri bostad och skydd i kommunen för att kunna utföra sitt arbete.
Det blir första gången på åtta år som eritreanen får möjlighet att skriva och publicera sina texter. 2009 fängslades han utan rättegång i sitt hemland.
– Vi visste inte varför vi var i fängelse. Vi var 28 personer som låstes in och fick sitta där i fyra år, några fick sitta ytterligare två år, berättar han.
Eritrea ligger näst sist på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex – bara Nordkorea anses vara sämre. För Haile Asmerom, som skrivit noveller, publicerats i tidningar, på webbsidor och hörts i radio, fanns inget utrymme.
– Jag blev inte slagen eller förhörd, men jag var ensam. Tänk dig att sitta helt ensam i fyra år. Du gick på toa två gånger per dag och fick läkarvård om det behövdes, annars var du helt ensam, berättar han.
Efter att ha släppt fri spenderade han ett år med sin familj innan han bestämde sig för att lämna landet, han såg ingen säker framtid i Eritrea.
– Jag har aldrig drömt om att lämna mitt land, jag har alltid velat stanna med min familj. Men jag var tvingad att göra det, säger han.
När ha möter lokalpressen i Kulturens hus råder stränga direktiv om att inte fotografera Haile Asmerom så att han kan bli igenkänd. Även om militärregimen inte kan komma åt honom är han rädd för vad de kan göra med släktingarna som är kvar. Det har gått åtta år sedan han hade en normal tillvaro med ett fungerande familjeliv.
– Efter åren i fängelse var jag ett år med min familj men det känns inte som att det räknas, det handlade mycket om att återanpassa mig. Jag var tvungen att återhämta mig psykiskt och försöka förhålla mig mentalt till mina barn efter att ha varit traumatiserad. Jag kan inte säga att jag uppskattade det året, säger han.
Författaren har bara varit i Luleå i några dagar och hoppas att åren i Norrbotten ska hjälpa honom att hitta tillbaka till skrivandet. Åtta år "utan penna" har skapat stora luckor i utövandet, men nu vill han skriva en bok. I sin nya hemstad.
– Det känns som hemma. Självklart saknar jag min familj, men jag gillar det här. Arkitekturer i den här staden påminner mycket om den i vår huvudstad Asmara, det är verkligen fint.
Haile Asmerom har uppehållstillstånd i två år och får sedan söka asyl om han vill stanna i Sverige.
– Det har vi redan nu börjat prata om, vi måste vara förberedda på det. Vi kan inte bara kasta ut personer utan att ha tänkt på vad det kan innebära, säger Jan Olofsson, fristadssamordnare.
Då kommer kommunen också utvärdera och avgöra huruvida det blir en fortsättning som fristad.