Ljuset riktat på de grövsta brotten

Säkerheten på hennes arbetsplats, DNA-avdelningen är rigorös. Ingen obehörig äger tillträde på grund av kontamineringsrisken.

HEMLIGHT. NSD träffar Helena Eriksson i ett undervisningslokal tre våningar under själva DNA-avdelningen. Närmare kommer ingen, bara de som arbetar på just den avdelningen.

HEMLIGHT. NSD träffar Helena Eriksson i ett undervisningslokal tre våningar under själva DNA-avdelningen. Närmare kommer ingen, bara de som arbetar på just den avdelningen.

Foto: Göran Ström

Linköping2015-05-20 08:45

Det allra heligaste i NFCs verksamhet är avdelningen där man tar fram DNA-profiler. När NSD hälsade på fick vi inte ens komma i närheten av avdelningen. Vi träffade forensikern, DNA-experten Helena Eriksson, tre våningar under hennes arbetsplats.

– Samtliga anställda på NFC är DNA-testade och varför inte ni får komma in på avdelningen är på grund av kontaminationssäkerheten, säger Helena Eriksson.

Under 2014 gjorde Helena Erikssons avdelning cirka 57 000 DNA-analyser.

– Jag handlägger ungefär 30 till 40 ärenden samtidigt, säger Helena Eriksson som tituleras första forensiker. Hon arbetar uteslutande med grova brott.

De allra flesta har väl sett tv-serien CSI som handlar om en grupp kriminaltekniker i Las Vegas som löser brott på löpande band. Ofta hittar någon kriminaltekniker ett hårstrå, blodfläck eller en nagel på en brottsplats. Kriminalteknikern tar med sig fyndet in till kriminallabbet. Fyndet stoppas in i en del av en maskin och sekunderna senare kommer telefonnumret och adressen till den misstänkte ut i en annan del av maskinen - brottet är uppklarat.

DNA-experten Helena Eriksson har också sett CSI och hon ler när NSD har upp hur snabba och effektiva tv-seriens kriminaltekniker är.

– Vi är också effektiva, men kanske inte lika snabba som dom är i tv-serien. Normalt tar det cirka tre dagar att få fram en säker DNA-profil men i vissa speciella fall, typ ett ministermord eller andra brådskande ärenden där det exempelvis finns risk att en misstänkt kan fly från landet, då finns det möjlighet att kunna ge ett besked inom ett dygn, men då pratar vi gräddfil. Då släpps allt annat och personalen arbetar dygnet runt.

Varje år analyseras cirka 9 600 normalärenden, det vill säga mängdbrott såsom inbrott och skadegörelse med mera. Vad gäller just mängdbrotten tar det tio till tolv dagar att få fram en DNA-profil. Vad gäller grova brott, där Helena Eriksson är expert handlar det ofta om att man ska analysera bilar, vapen och kläder bland annat, då tar det oftast längre tid att plocka fram en profil.

– När det gäller grova brott gjorde vi förra året cirka 6 000 DNA-analyser, då handlar det om mord, grova narkotikabrott, grova misshandelsfall och så vidare, säger Helena Eriksson.

Kända brottsfall som har lösts med hjälp av DNA-analys är bland annat helikopterrånet i Stockholm, Hagamannen i Umeå och mordet på utrikesminister Anna Lindh.

Vad är det då som analyseras?

– Allt som innehåller en kärna, hårstrån, sperma, vaginalt sekret, blod och då är det enbart de vita blodkropparna vi är intresserad av men även naglar, urin. Det är faktiskt så det sätter att varje gång du andas ut så att släpper man ifrån sig DNA, säger Helena Eriksson.

Det händer att Helena Eriksson ibland arbetar med saker som ingen ser med blotta ögat, som man bara ser under mikroskop eller med ultraljus. Helena Eriksson visar oss en rånarluva. Två hål är urklippta för ögonen, inget för munnen. Det finns inget synligt sekret på rånarluvan men när Helena Eriksson belyser föremålet med uv-lampa framträder en klar bild där gärningsmannen har andas ut.

– Här finns det massvis med material som vi kan jobba med.

Hon visar oss också när hon topsaren kniv som innehåller blodrester och ett hårstrå där man hittar DNA i roten på hårstrået.

Helena Erikssons avdelning är oftast helt avgörande i många fall som leder till fällande domar - ingen försvarare eller brottsling besvärar sig att argumentera mot en klar DNA-profil.

0920-26 30 31

Så görs en DNA-analys

När ett tillvarataget brottsplatsspår ska analyseras inleds processen med dna-extraktion då cellerna frigörs från underlaget och lyseras så att dna:t kommer fritt. Extraktion renar också provet från proteiner och ämnen, så kallade inhibitorer, som kan påverka senare analyssteg negativt. Dna-extraktets volym kan anpassas för att göra dna:t i ett prov så koncentrerat som möjligt. Nästa steg är att kvantifiera provet, dvs. att undersöka hur mycket dna det finns i provet. Innehåller provet inget dna avslutas analysen. Innehåller det mycket dna så kan det spädas före fortsatt hantering.

Nästa steg, amplifieringen, är det steg då provet kopieras med hjälp av PCR-teknik (polymerase chain reaction) i femton olika områden av arvsmassan och kön. De områden som undersöks, så kallade ”short tandem repeats” (STR-markörer), är icke-kodande dna som endast visar på det antal repetitioner det undersökta spåret (eller personen) har i de femton analyserade områdena och om det är en man eller kvinna som avsatt dna:t. Efter separation med kapillärelektrofores tas provets repetitioner fram med hjälp av en särskild mjukvara. Dna-profilen kan då ses som en siffersträng, som baseras på det antal repetitioner som ses i de undersökta STR-markörerna. Dna-profilen hanteras sedan vidare i det aktuella ärendet.

Källa: NFC

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om