Stor glädje förstås när domaren satte pipan i munnen.
Sett till hur matchen gestaltades var en poäng som en seger.
- Vi hade ingenting, säger och syftar på sitt lags andra halvlek.
LFC hade allt.
Erika Nilsson-Waara kom in.
Erika Nilsson-Waara rörde knappt bollen.
Men Erika Nilsson-Waara ordnade en skön poäng åt Piteå i premiären borta mot Linköpings FC.
- En poäng är bättre än ingen poäng, som hon konstaterar med andan i halsen. Hon har kört fys direkt efter slutsignalen eftersom hon inte fick så många spelminuter.
Klockan hade passerat 83 minuter.
Piteå hade gått över till trebackslinje och vänsterbacken, Johanna Lindahl fått utrymme på ett annat sätt att sticka framåt.
Det gjorde hon nu och fick till ett perfekt inlägg. Där kom Erika Nilsson-Waara framstormande med en av fötterna. Frågan var bara vilken. Och det är väl egentligen skit samma.
- Jag vet inte, det gick så himla snabbt. Jag trodde inte jag skulle hinna fram, men det gick ju.
Det är sånt man brukar kalla succéinhopp. Det kunde tränaren Peter Grundström hålla med om.
- Ja, men hon är duktig på att hoppa in och är en striker.
Piteå har gått in i den nya säsongen med "Revanschen 2011" som ett självklart mantra. Det möts man av när man surfar in på Piteås hemsida.
Och det är klart, med tanke på senaste vistelsen i allsvenskan 2009 så… Då åkte man ur med det där dundret och braket. Bara två segrar på 22 matcher och den hemska målskillnaden 16-59.
Den säsongen blev det storstryk borta mot Linköpings FC (1-5), laget som sen tog guld, och Kosovare Asllani gjorde fyra mål.
Det gjorde hon inte när Piteå var tillbaka i går, fast på Kopparvallen i Åtvidaberg dit matchen flyttats, men hon var inblandad i mycket i första halvlek.
Som bjöd på chanser åt båda håll.
Piteå satsade på det traditionella 4-4-2, mot LFC:s 4-3-3-1, och det fanns inga tecken på premiärnerver eller tvekan om sin egen kapacitet. Man kan också säga att båda systemen fungerade i första eftersom båda var farliga.
June Pedersen hade grymma hörnor som kunde och borde resulterat, och Fiona O´Sullivan var nära att näta flera gånger om. Bäst minns man när hon i den 34:e minuten löpte i djupled, fick en perfekt passning, drog bort försvararen och bara skulle placera bollen i nät, till 1-1, men då visade landslagsmålvakten Sofia Lundgren högsta klass.
Hon sträckte ut hela sin längd horisontellt i luften och fick ut vänsterhanden och tippade bollen till hörna.
Då hade LFC redan tagit ledningen, och det på ett fantastiskt tjusigt sätt. Det var one-touch-fotboll och bollen gick rakt igenom Piteås mittfält och försvar och så avslutade Linda Sällström med en chip över Stephanie Labbé.
I den andra halvleken blev det stopp.
Redan efter 30 sekunder gick mittbacken Ulunma Jerome bort sig fullständigt och Johanna Sällström fick fritt skottfält. Hon satte bollen i ribban Sen slarvade Johanna Lindahl och LFC:s Jonna Andersson fick också fritt läge. Den här gången lyckades Stephanie Labbé rädda bollen till hörna.
Så höll det på. LFC gjorde lite som man ville.
Ändå sa poängräddaren efteråt:
- Jag hade en bra känsla.
En bra känsla?
- Jämfört med förra gången vi var i allsvenskan så var det ett lugn på planen.
Och Erika Nilsson-Waara hade ju rätt.
Premiären avklarad. Revanschen fortsätter.