Rätt klädstorlek till rätt barn vid rätt sammanhang, och så ska jag komma ihåg alla lappar som kommer från höger och korsningen till vänster och ska- MÅSTE- förhållas till. Inte ska de dära lapparna få ligga icke förhållna till och samruttna i ryggsäckar med kletiga bananer och aldrig att jag som i fjol kommer att ha glömma att tömma matlådan från barnets skolutflykt – glömma i några veckor dessutom. Där kan vi snacka om att man kan studera hur liv kommer till. Värsta kemin ( kom barn och titta- det kryper!).
---
Jag bakar blåbärsbullar och först känns det som ett onödigt projekt- det tar ju flera timmar och egentligen vill jag ligga på rygg i soffan och kolla ännu ett avsnitt av Dexter. Men när vi fikar ( ja bullar) så säger barnet att nybakta bullar med kall mjölk- det måste vara det bästa! Och då tänker jag att den där föräldraomsorgen man tjänstgör med 26 timmar av dygnets 24 - det spelar roll.
Och ändå, visst somnar man på kvällen med dåligt samvete under huden och man tänker att imorgon ska jag inte skrika, inte tjata – i morgon ska jag vara den där mamman jag VILL vara och innerstinne ÄR- om det nu inte vore för alla läckande filpaket, PMS-utbrott, konflikthantering och konflikturspårningar och räkningar och ni vet….
---
Läser en rapport från Norrbottens läns landsting om våra barn- och ungdomars hälsa- de mår OK- de flesta av barnen- trots alla vi föräldrar som ligger där med ondasamvetet och alla lappar vi inte fyllt i och vägrar förhålla oss till.
Men ändå. Det finns oroande fakta: Att må dåligt, ha sömnsvårigheter och vara nedstämd är vanligare bland gymnasieungdomar som inte bor med någon av sina föräldrar, utan bor själva och det är relativt vanligt i små kommuner som Kiruna och Älvsbyn att teensen måste flytta från föräldrahemmet för att studera på gymnasiet. Jag var själv en sådan unge och hur kittlande den nyvunna friheten var – så saknade man.
---
Man saknade att någon hade gjort middag, frågade om läxor, saknade människor i ens lägenhet. Saknade att någon tjatade. Fyllde i lappar. Och så hushållsbestyren. Det tog sådan tid - tid de andra i klassen kunde lägga på läxor och hänga med polare, själv lärde jag mig tvätta i sextio grader. Hur svårt det faktiskt var att gå från barn till vuxenansvar över en natt: Det förstår jag först nu.
Jag fick ont i axlarna som sextonårig. Och just det - Värk i rygg, axlar och nacke är vanligare bland gymnasieelever som inte bor hemma än hos dem som bor hos en eller båda föräldrarna.
Jag hoppas att alla dessa fågelungar som lämnat boet för att studera på gymnasiet får föräldraomsorg så gott det går - trots många mil emellan.
Att bördan inte blir för stor på barnens axlar och inte för mycket kilon lastas på deras själar som försatts med vingar- oavsett om de är mogna eller inte .