Det är två upprymda seglare som kommer gående på strandpromenaden i Las Palmas. De har precis träffat Jimmy Cornell som de beskriver som en legend i seglingskretsar. Det är han som har grundat den seglingstävlingen som ockuperar den överfulla marinan.
Killarna rör sig vant genom myllret av båtar med sikte på en gummibåt som ska ta oss ut till Amiga som ligger ankrad en bit utanför marinan. Planen är att jag följer med till Puerto Rico där de lyckats hitta en ledig hamnplats de kommande månaderna. Där kommer de ha fullt upp med förberedelser inför långseglingen.
Mycket har hänt sedan de vinkade av familj och vänner i Södra hamn hemma i Luleå. Via Göta kanal gick rutten vidare till Norge, genom Skottland, runt Irland, över Biscaya-bukten till Spanien. Och innan Gran Canaria – Marocko.
Idag är det tre år sedan killarna bestämde sig för att genomföra resan. Deras kunskap och erfarenhet av segling vid tidpunkten var obefintlig. Förutom deras målmedvetenhet har två personer varit ovärderliga för dem. Via en gemensam vän kom de i kontakt med Luleåborna Pär och Johan Domeij. Johan är Pärs son och har varit med under vissa sträckor av resan mellan Luleå och Gran Canaria. Han kommer också att vara en del av besättningen över Atlanten, men ansluter i samband med avfärden.
– Johan har varit med och lagt grunden. På sjön är det viktigt med rutiner, det har han lärt oss. Och vikten av att förutse problem. Att ständigt undersöka båten efter brister, och att laga den i tid, säger Allexius.
Pär Domeij är en erfaren långfärdsseglare och naturfotograf. Han och Johan har spenderat stora delar av sina liv på sjön.
– Han kan exakt allt om segling. Och han har varit personligt engagerad i oss, säger Allexius. Vi har dubbelkollat varenda liten sak med honom. Han har haft stenkoll på oss sedan vi for.
Efter några timmar på sjön är det svårt att tänka sig Allexius och Marcus som nybörjare. När det gungar som mest börjar killarna ropa avancerade seglingstermer till varandra. De surrar fast rep och hissar segel om vart annat.
Båda förklarar att själva seglingen inte är svår alls. Det är allt runt omkring som är det jobbiga. Att planera när, var och hur man ska åka.
Marcus återkommer ständigt till Karibien som han längtar till.
– Allt kommer att bli lättare där. Vi kommer bara att ankra, så att vi slipper hamnavgifter. Sedan är vädret mycket stabilare. Det blir mycket stress som försvinner när vi inte är beroende av det.
När vi kommer in på den stundande färden över Atlanten är det få saker som verkar oroa dem.
– Det är bara ifall det blir några strukturella problem. Som att riggen går sönder, eller motorn, säger Allexius.
Att bo på tre personer på Amigas knappa utrymme verkar inte heller bekymra dem.
– Vi kommer se till att alltid vara sysselsatta. Det är ju alltid någon som håller ställningarna på däck, någon som sover, någon som tränar. Jag är inte orolig alls, säger Allexius.
– Jag vet att det kommer att vara värt det när vi ser land efter 30 dagar, säger Marcus. Det är det jag längtar mest efter.
Ett par dagar senare sitter vi på en solig uteservering nära hamnen i Puerto Rico. Deras idol Pär Domeij kommer ständigt på tal. Allexius berättar att han skickat ett sms till honom där han berättat att de träffade Jimmy Cornell.
Han visar nöjt upp Pär Domeijs svar som just plingade till i telefonen: ’’Tänk så här killar, det är Jimmy Cornell som har träffat er’’.