Den långa bron som ska tryckas sönder är anpassad för tågtrafik och har tidigare varit i bruk. Den är nu flyttad 2-300 meter från sitt ursprungliga läge där testerna ska utföras.
Liknande tester är väldigt ovanliga och endast två tester före denna har gjorts sedan slutet av 80-talet på betongbroar.
– Sådana här typer av projekt kostar mycket pengar, och det är inte så ofta man får tillfälle att trycka sönder en sådan här bro, säger Thomas Blanksvärd, doktor i konstruktionsteknik, LTU.
Projektet startade 2012 och väntas vara i hamn 2017. Huvudfinansiären av projektet är LKAB som bland annat har intresse i att kunna öka fraktlasten längs malmbanan.
– Vi vill undersöka brons verkningssätt samt se om det är möjligt att öka lasten i tågvagnarna och fortfarande ha kvar livslängden på bron, säger Blanksvärd.
Bron som testerna görs på har samma konstruktion som en bro längs malmbanan.
Överkapacitet
Brobyten är kostsamma för Trafikverket, men också för LKAB som skulle få ett stopp i deras logistikkedja. Thomas Blanksvärd menar att det ofta är en överkapacitet i de broar som finns idag och att livslängden skulle kunna förlängas med hjälp av reparationer.
– Istället för att en bro håller tio år till kanske man kan säga att den håller 15-20 år eller längre.
Europa till godo
Trafikverket menar att projektet kommer göra nytta i hela Sverige men forskningen kommer även att vara hela Europa till godo.
– Det är inte bara i Sverige vi har de här broarna. Vi vill ha kvar våra befintliga konstruktioner så länge så möjligt, dessutom är det mer ekonomiskt och miljövänligt att nyttja saker så länge som det går, säger Anders Carolin, Trafikverket.
Om allt går enligt planering kommer bron att tryckas sönder den 12e september och det kommer att ske under en dag. Bron kommer att utsättas för ett tryck på 1 200 ton, cirka tre gånger mer än den utsätts för om ett fullastat malmtåg rullar över.