– Det största problemet är att ingen äger frågan. Vi föreslår bland annat att ett center för samisk hälsa bildas och att Sametinget får mandat och resurser att arbeta med hälsofrågor. Man måste arbeta systematiskt med det här och det gör ingen idag. De här frågorna har hamnat mellan stolarna, säger Petter Stoor, psykolog och projektledare.
Läs mer: "Med fokus på samers psykiska hälsa"
Läs mer: "Vården ska studera samernas hälsa"
Rapporten bygger på tre större studier om samers hälsa och är att förstå som en sammanställning av den kunskap som redan finns. Men rent generellt behövs mer forskning för att man helt säkert ska kunna slå fast att många samer mår sämre än icke-samer, vad det beror på, och hur man bäst gör någonting åt det, berättar Petter Stoor.
I rapporten återfinns sju förslag på åtgärder. Förenklat måste mer kunskap komma till och spridas bättre. Och samernas inflytande över dessa processer måste öka, enligt rapporten.
Slutsatserna om hur dåligt många samer mår är nedslående. Till exempel har var tredje ung samisk renskötare allvarligt övervägt eller haft planer på att ta sitt liv. Varannan manlig renskötare i medelåldern har en klinisk ångeststörning och var tredje ung samisk kvinna säger sig ha haft självmordstankar.
Och ungefär varannan ung same upplever sig utsatt för etnisk diskriminering - vilket naturligtvis påverkar den psykosociala hälsan negativt.
Petter Stoor menar att en språklig och kulturell anpassning i vården behövs. Samer som sökt vård har inte alltid fått ett bra bemötande.
Men om vårdpersonal bara får grundläggande utbildning om samisk kultur skulle det här snabbt kunna bli mycket bättre.
– Det behövs "basic kulturkompetens", det kanske kan räcka med en utbildningsdag. Sedan finns det redan mycket samisk vårdpersonal men de används ofta till annat och har allmänna arbetsuppgifter. Man tar inte tillvara på deras kunskap så bra som man skulle kunna, säger Petter Stoor.
Rapporten föreslår också att regeringen tillsätter en oberoende samisk sanningskommission. Den skulle till exempel kunna titta på de historiska processer som påverkar och utmanar renskötseln - och inte sällan ligger bakom psykisk ohälsa bland renskötare. Men konkreta frågeställningar för en sådan kommission blir det upp till politikerna att besluta om, menar Petter Stoor.
Närmast vill Sametinget få till en dialog med socialdepartementet för att diskutera rapporten och de föreslagna åtgärderna.
– Och det tror jag att socialdepartementet vill också. Annars hade de inte öppnat den här dörren genom att ge oss det här uppdraget, säger Petter Stoor.
Han fortsätter:
– Det är kunskapsluckor som ställer till det här. Det är inte ovilja bland politiker eller vårdpersonal som är problemet, utan det handlar om kunskapsbrister.