På sin vandring ner från fjället kring Ritsem mötte Erika Tano en ung engelsk setter som såg vilsen ut. Utan jakttäcke eller hundpejl, endast med ett litet skosnöre runt halsen där det stod ett telefonnummer.
Med historian av den övergivna fjällhunden Archie i bakhuvudet anade hon vad det handlade om, och efter ett snabbt infångande började jakten på ägaren.
– Jag förstod ganska fort att det var de utländska jägarna som flög helikopter på morgonen som lämnat den. Jag kontaktade piloten som bekräftade att hunden flugit med ut, men inte åkt med hem. Han kände igen den på en bild, berättar Erika Tano.
När hon nådde ägaren under eftermiddagen var gruppen jägare redan tillbaka på hotellet fem mil bort.
– Jag blev bara så förbannad över hur man kan göra så. Det var tre timmar ljus kvar på dagen och de hade bara stuckit. Hade min bästa vän försvunnit hade jag sökt tills ögonen blödde och skosulorna var slut, säger hon.
När ägaren mötte upp henne anlände han i en stor skåpbil där han snabbt öppnade upp bakdörrarna och föste in hunden i en av alla burar.
– Det gick fort men jag hann räkna sex burar i bakre utrymmet med minst tre hundar i varje bur. Djurhållningen är inte okej nånstans. Jag skällde ut honom om att de enligt lag inte bara kan lämna hundar så där, och han hade en massa förklaringar som jag inte köpte. Först påstod han att hunden smitit ut ur buren från bilen, men ändrade sig sedan och erkände att den följt med i helikoptern, säger Erika Tano.
Hur kändes det att återförena hund och ägare?
– Det kändes inte bra i kroppen att lämna igen hunden. Djurhållningen är inte okej. Det är samma visa varje höst med olika utländska jägare som lever rövare och behandlar sina hundar illa, jag förstår inte hur det kan få fortsätta.
En bit söderut i fjällen kring Kvikkjokk skedde ytterligare en incident för ett par veckor sedan då en hund hade övergivits av utländska jägare. En lokal jägare, som inte vill medverka med namn, satt och lockade älg långt ut i väglöst land när en tilltufsad, frusen och hungrig hund kom fram till honom.
– Jag blev överraskad för det är väldigt sällan jag stött på någon människa i det området, berättar han.
Utan ett spår av en ägare i närheten tog han med hunden från fjället och hittade till slut ägaren på fjällstationen i Kvikkjokk.
– Jag har ingen aning om hur länge hunden varit ensam, troligtvis hade de flugit ut för att jaga och sedan lämnat kvar hunden. Det var lite svårt att kommunicera då vi inte riktigt förstod varandra. Men klart är iallafall att han inte var ute i skogen och letade sin hund, säger jägaren.
Torbjörn Ahnqvist från Gällivare är en erfaren fjälljägare och jaktprovsdomare som ofta är uppe i Ritsem. Han säger att det ofta är grupper med utländska jägare som beter sig illa under höstens ripjakt. Och på det sätt som de bedriver jakt tycker han inte det är konstigt att hundar tappas bort.
– Svenska ripjägare går generellt tillsammans med bruten bössa och en hund lös åt gången. Hittar den ripa laddar man och går fram tillsammans med hunden och får kanske chans att skjuta. Dessa utländska grupper går på skjutlinjer med en drös hundar lösa och allt som flyger upp skjuter de på. Det låter som ett krig ibland så mycket som det smäller.
– Man kan tycka att länsstyrelsen borde komma åt det här problemet för det är återkommande varje år, säger Torbjörn Ahnqvist.