Tanken var att upprustningen av sträckan mellan Randijaur och Seitevarekorsningen i höjd med Tjåmotis skulle påbörjats i somras. Men byggstarten har skjutits upp till våren 2016.
– Vi gjorde en upphandling av en entreprenör men det var ett miljötillstånd som inte blev helt klart, det gjorde att vi inte kunde starta bygget, säger Anna Wallström, Trafikverkets projektledare för Kvikksjokksvägen.
Jokkmokks kommuns miljökontor ska ha haft frågor gällande asfalten som i dag utgör väg 805 – det vill säga Kvikkjokksvägen.
– Det är tjärasfalt som ligger på vägen. Det använde man gammalt tillbaka. Vi fräser den asfalten och blandar in med nytt grus, på så sätt förstärker vi vägen. Kommunen ställde frågan hur vi hanterar det så att det inte blir skadligt för miljön, säger Anna Wallström.
Enligt Trafikverket föreslog kommunen att all tjärasfalt skulle bort och helt ny asfalt läggas.
– Men det är alldeles för dyrt. Man kör förorenade mattor till Umeå, det är en lång sträcka. Nog är det bra att få bort miljöfarliga massor men det är inte försvarbart kostnadsmässigt. Vi måste se på andra lösnignar som fungerar, annars kan vi inte bygga om vägen alls, säger Wallström.
Åsa Lindgren, specialist vägteknik/miljö på Trafikverket svarar så här på kommunens miljöfråga:
– I dagsläget ligger det ett ytligt lager av tjärasfalt vilket är väldigt ovanligt. Det är exponerat för väder, vind och omgivning. Det vi gör är att vi bygger in det i konstruktionen och lägger ny asfalt på. Då får man locket på så att säga. Om vi bygger in det så får vi en miljömässigt säkrare förvaring av materialet.
Tjärasfalt kan innehålla förhöjda halter av PHA, vilket är en grupp organiska kemiska ämnen som kan vara giftiga.
Det som ska göras på Kvikksjokksvägen är en bärighetsupprustning och ny asfaltering.
När det gäller den absolut sämsta sträckan mellan Vaikijaur och Randijaur finns inget beslut om upprustning i sikte.
– Den svävar i ovisshet. Vi avvaktar vad som händer med gruvetableringar. Vi utvärderar det eftersom och har inte satt något datum där, säger Jenny Keskitalo, som jobbar med långsiktig planering på Trafikverket.
Varför det?
– Vi är lite rädd att göra fel åtgärder. Blir det en gruvetablering krävs andra åtgärder, då måste den ha en helt annat uppbyggnad.