Frida Åkerlund bor i byn Kvarnberg som ligger cirka 45 kilometer norr om Råneå. När hon var ute och gick en kvällspromenad med sin bebis i barnvagnen här om kvällen passade hon samtidigt på att rasta och leka med familjens två hundar. Det hela började med att hon kastade en boll in i skogen till den yngre av hundarna som brukar tycka om att springa och hämta den. Efter ett tiotal sådana kast åt ena sidan bytte hon och kastade bollen åt motsatt håll.
- Hunden sprang järnet mot bollen och då såg jag bara att det kom något mot hunden i hög fart så jag blev ju livrädd när jag såg att de kom mot varandra så jag skrek, berättar hon.
Då stannade tiken och vände sig om och återvände. I samma sekund reste sig en björn upp på bakbenen – och då var den bara cirka 30 meter från Frida och lille Ted som låg i vagnen och sov.
- Jag visste ju inte vad det var som kom emot oss men när den ställde sig upp och jag såg skallen då höll jag på att dö, jag blev så rädd, säger hon.
Hon skrek och vände vagnen och även björnen gjorde helt om och sprang tillbaka från det håll som den kommit ifrån.
- Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Pulsen gick upp i typ trehundra, säger hon.
Det var inte tal om att ta fram mobilen och filma?
- Åh, nej. Så långt hann jag inte tänka utan jag fick ju panik och skulle bara ta mig hem.
Hur långt från huset var du?
- Det är 400 meter upp till brevlådorna så det var väl 200 meter från huset.
Vad tänkte du?
- Det första jag tänkte var jävlar jag har 200 meter hem. Så jag hann ju bli livrädd när jag insåg att jag hade så långt hem, det var ju det som var så jävla skrämmande.
Hur känns det att han björn så tätt inpå?
- Jag har ju sagt att jag vill se en björn men det vill jag nog inte mer. Inte så här i alla fall men genom ett bilfönster kanske.
Hur reagerade du när du kom hem?
- Jag hade ju puls och jag började svettas. Jag har ju sett björn på film och på Kolmården men det är verkligen något annat att se den så här.