Skruvandet - en främmande värld
Foto:
Det sms:ade jag till min vän, efter ett misslyckat försök att ta hojen till jobbet på torsdagsmorgonen.
"Torka tårararna, det räcker med att det regnar! Du ska se att det ordnar sig, säkert inget allvarligt fel", skrev vännen lugnande tillbaka, efter att han fått en beskrivning av vad som hade hänt.
Det där med skruvande är ännu till största delen något av en främmande värld för mig. Jag tycker det är roligt och jag håller på och lär mig så mycket jag bara hinner, men ännu hör det inte till min starkare sida.
Så när det händer saker med hojen är det än så länge tur att sambon, brorsan eller min vän kan rycka in. Och den här gången gjorde de det alla tre.
Batteriet var den felande länken även denna gång och nu rörde det sig om att det hade "släppt" och att ena batteripolen skadats till följd av detta. Så i väntan på ÄNNU ett nytt batteri från butiken i Malmö - hur många köper två inom loppet av en månad? - så har sambon och brorsan gjort en provisorisk lagning så hojen i alla fall går att köra.
För vem vill vara utan i en hel vecka, när säsongen är nog kort som den är? Inte jag i alla fall.
Som jag sa till brorsan: "Jag känner mig helt sjuk när hojen står, blir liksom alldeles trasig inombords!"
Haveriet innebar tyvärr att den för min del planerade Norgeresan gick i stöpet.
Jag hade sett fram emot att rulla fram på härliga kurviga vägar de drygt 45 milen till Jennestad, vid Lofoten, där den så kallade Norgestreffet skulle gå av stapeln. Om given av storslagen natur och trevligt hojfolk.
Tydligen var detta inte meningen att ske, utan jag fick vackert bli kvar här hemma medan kompisarna från Gällivares lokala mc-klubb, MMCK, drog iväg.
"Det kommer fler hojår och nya möjligheter att åka till Norge", tröstade vännen när han såg min något nedslagna min.
Och det gör det ju förstås. Nya hojäventyr väntar alltid runt hörnet, så det är bara att greppa nästa!
Kommande helg finns åtminstone tre hojrelaterade arrangemang att välja på inom räckhåll. Vad jag vet, sen kanske det finns ännu fler utöver dessa.
Vill man göra en trevlig dagsutflykt i länet kan man bege sig till Flakaberg, där det från klockan 12 på söndag hålls sommarträff med sång, musik och kafé. En särskild inbjudan har länets hojåkare fått till att sluta upp i en motorcykelkortege.
Bortom länsgränsen firar motorcykelklubben "Sista rycket mc" i Lycksele femårsjubileum, med uppträdande av mc-stuntmannen Sune Andersson, från Vilhelmina. Jag vågar lova att han bjuder på en hisnande och kraftigt adrenalinhöjande show. Åkte själv med honom bak på hans hoj, när han uppträdde i Gällivare för tre år sedan. Och jag kan säga att det var bland det häftigaste och samtidigt mest skrämmande jag varit med om. En O-F-Ö-R-G-L-Ö-M-L-I-G upplevelse. Så ordnar det sig bara med hundvakt lutar det nog åt att jag åker dit för lite adrenalinpåslag!
Vill man i stället åka över landsgränsen till grannlandet i väster, så håller norska Alta
mc-klubb sin årliga träff i för-
stås Alta.
Vad ni än väljer att göra
- ha en härlig hojhelg! Det tänker jag ha, förutsatt att hojen håller ihop!
Så jobbar vi med nyheter