Cancersjuka Marianne tvingas ringa - från skogen

Hon sitter vid köksbordet där hon lagt sin livlina telefonen. Hon är förtvivlad över situationen. För några år klippte Telia det fasta telefonnätet. Istället restes en hög telemast mitt i byn. Samtalen sköts numera med mobiltelefoner.När det fungerar, vill säga.

20 juli slog åskan ned i en transformator vilket även skadade byns telemast. Då började felanmälningscirkusen. Igen.

– Min dotters man fick ett sms för några dagar sedan att felet var fixat men det är inte sant.

– I dag vi har kunnat ringa i två timmar och haft kontakt med yttervärlden. Som vi förstått när vi ringt så är det Skanova som sköter mastens reparation. Dit kan vi inte ringa som privatperson utan vi måste ringa våran operatör Telia.

Varje dag uppstår problem med att mobiltelefonen saknar täckning. Mastproblemet påverkar även det mobila bredbandet.

– När vi inte kan ringa får vi köra flera mil och sitta i timslånga köer till Telia som hela tiden flyttar fram reparationsdatumet. Jag kan inte betala räkningar i byn utan måste åka två mil till stugan.

– Dottern skulle nå tandläkaren det gick inte på flera dagar. Så till slut kom jag ut en dag så jag kunde ringa åt henne. Man får inte ge upp.

Att stå länge med sin bil i en annan by kan också verka misstänkt.

– När jag skulle felanmäla en annan gång fick jag köra till Bjurå för att få täckning. Det joggade förbi en man som undrade varför vi stod där. Han hade fått ett larm från sin granne att det stod en underlig bil i byn. De trodde vi var inbrottstjuvar, säger Marianne.

När reparatören dök upp för att åtgärda felet på masten efter åsknedslaget skickade hon ut sin man Erling. Bredvid masten finns en kur med ett reservaggregat som slår på vid strömavbrott.

– Jag ville att de skulle titta på batteriet i kuren. Maken fick veta att batteriet är fem år gammalt och när det är så här varmt så håller det inte så länge. Fast batteriet ägdes av Vattenfall, säger Marianne.

Hon suckar tungt. Marianne tycker att ingen tar ansvar för den uppkomna situationen.

– Så känns det. Det smyger sig in en osäkerhet. Här sitter vi i total mobilskugga år ut och år in och ingen reagerar. Varför ska vi behöva ha det så här?

Hon fattar tag i en gul lapp som Luleå Energiverk skickar ut för sina planerade elavbrott. Den går med B-post.

– Så när lappen kommit fram till byn är strömavbrottet över. Energiverket lägger också ut bilder på internet vars felet är och hur lång tid det tar att reparera det. Det går ju inte att se för oss när man inte har ström eller kommer ut på nätet. Det är helt sjukt, säger Marianne Engman.

Hon har bröstcancer och behöver komma i kontakt med sjukvården för sin behandling.

– När sköterskan ringde upp senast hördes hela tiden ett knackande ljud innan samtalet bröts. Hon fick ringa upp igen. Jag fick stå blixtstilla så vi kunde behålla telefonkontakten åtminstone några minuter. Det är den verklighet som vi lever i.

Hon vill att byns telefonmast uppgraderas och lagas en gång för alla och batteriet byts.

– För det som gjorts hittills är bara provisoriska hastverk. När jag ringer om masten blir det aldrig någon uppföljning heller, säger Marianne.

För att kunna ringa till Telia senast var hon tvungen att köra 13 kilometer och ställa sig i en parkeringsficka där det fanns täckning.

– Jag hamnade hos en kvinna i Stockholm. Hon sa att jag var tvungen att stå ut med det här i tre, fyra dagar innan de skulle laga felet. Men dessa dagar har bara fortsatt. Felet finns ju kvar.

Imorgon: Ansvariga svarar på kritiken