Modellhobbyn som kan bli en karriär

När Rickard Sundkvist tyckte att det fanns för få verklighetstrogna redskap till maskinmodeller tog han bokstavligt talat saken i egna händer. I dag skickas hans hemmabyggen till flera länder.– Jag har väl en tanke på att det till och med skulle kunna bli ett jobb, säger han.

Motoraggregatet till buskröjaren är delvis gjort med 3D-skrivare, men då krävs ändå mycket handpåläggning.

Motoraggregatet till buskröjaren är delvis gjort med 3D-skrivare, men då krävs ändå mycket handpåläggning.

Foto: Hans L. Olofsson

KORPILOMBOLO2019-10-17 19:35

På övervåningen i familjens gård i Korpilombolo sitter Rickard Sundkvist framåtböjd över en tunn plastbit. Med vana rörelser skär skalpellen bort små flisor. Det anonyma materialet ska i slutändan bli en naturtrogen gavel på en planeringsskopa i skala 1:50.

– Jag gör i princip allt för hand med de här redskapen. Vissa detaljer kan jag få hjälp av en kompis med att få tillverkat på en 3D-skrivare, men då är det mycket jobb med att slipa och försöka få kanterna som blir av skrivaren att inte synas, berättar han och visar hur 3D-skrivarens lager bildar fåror i modellen.

– Sen är det ju mycket som inte alls går att skriva ut när det är för många små delar, som lederna och stickan på den här kättingröjaren. Den gör jag helt för hand.

En naturtrogen modell kan ta många timmar att göra. Och det är inte alla modeller Rickard Sundkvist vill ta sig an, ens på beställning.

– Som den här tiltrotatorn. Den görs av en kille i Storbritannien, och han har så avancerad utrustning och möjlighet att gjuta delar, så det är ingen idé att jag ens försöker.

I glasskåpen i rummet står dussintals modeller. De flesta är av hjullastare, och absolut vanligast är Volvo.

– Jag gör några grävmaskiner också, och har ingenting emot andra märken än Volvo. Men det är så vanliga maskiner i Sverige så det har blivit mest sådana.

När han började sitt modellbyggande för tio år sedan var det för att han såg att det saknades redskap att montera på många av de maskinmodeller som såldes.

– Det finns modeller av hjullastare som håller ganska bra kvalitet, men när det gäller fästen och olika redskap att montera så finns det nästan ingenting. Och många som har modeller vill ju ha ett redskap på den.

Utöver att göra modeller åt sig själv av rent intresse har många av verken skickats, till och med på export, så långt bort som Tyskland och Storbritannien.

– Det händer ganska ofta att jag får beställningar från folk som kör just de här maskinerna och med de här redskapen. Då är det ju extra viktigt att alla detaljer ska stämma. Det kan vara svårt, men det gäller att titta noga på bilder. Ganska ofta kan jag få fram ritningar från företagen som tillverkar redskapen också, och då blir det lite lättare.

Han har också fått beställningar från stora företag som Volvoåterförsäljaren Swecon och Boliden.

– Det kan vara ganska speciella maskiner, som när jag gjorde en modell av världens snabbaste hjullastare. Den ställde Swecon ut i en monter. Och Boliden har mina modeller på kontoret.

En av de mest komplicerade modellbyggena var en Volvo-hjullastare som skulle modiferas till en gruvmodell med sänkt tak.

– Eftersom modellen är i metall krävdes det en hel del jobb för att få det bra. Men samtidigt är det ju en sådan modell som jag tycker är extra kul att ha, den är ju helt unik och finns bara i ett exemplar.

Med över 3 000 följare på Facebook och många beställningar i väntelistan kan det bli en del väntetid för den som vill få tag på en av Rickard Sundkvists modeller.

– Jag har funderat på att starta ett företag och jobba med det här, men det känns som att det är mycket extra att hålla koll på. På ett sätt är det ju ganska skönt att ha det som en hobby, då kan jag sätta mig och jobba med det här när jag känner mig sugen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om