Självklart!
Det tänkte vi på NSD:s redaktion när Lena Wennberg hörde av sig och erbjöd en rutinerad surströmmingsjury i Korpilombolo, nio kvinnorna som har träffats varje surströmmingspremiär i trettio år. Vi gav oss iväg till den lilla trevliga orten i Tornedalen och hem till Lena Wennberg.
Kvinnorna började alltså träffas för 30 år sedan, då var det inte alla som ens åt surströmming. En av dem som efterhand lärt sig tycka om delikatessen är Ginna Tiensuu. Historien om hur det var när hon var värd på premiären får hon höra ofta.
Inger Hieta berättar:
– Hon ringde och min man svarade. Jag var upptagen så maken referade hennes fråga: Ginna undrar hur länge ska surströmmingen koka? Jag rusade till telefonen för att förhindra katastrofen, säger hon och skrattar gott.
Sedan 2003 har de fört bok om surströmmingspremiärerna, vilka strömmingar de föredragit och lite om kvällen som helhet.
– Vi brukar titta på tidningarnas tester i efterhand och det är inte alltid vi håller med om dem. Nu kommer ju andra att titta på det vi tyckt och ha andra åsikter än vi, säger Lena Wennberg.
– Det är då vi har tid att sammanfatta våra liv sedan sist vi träffades. Vi kom ju aldrig ihåg vad vi tyckte år från år så då är dagboken bra, säger Anita Hannu.
I fjol skrev de: "Givetvis ska vi var med i NSDs surströmmingstest". Och så blev det.
Lena Wennberg har kokat små fina mandelpotatisar från Pissiniemi. På bordet finns mjukt och hårt tunnbröd, hackad lök, ramlösa och några öl.
– Det mjuka kan vi egentligen sluta köpa. Det är ju ingen som äter det, säger hon.
Det ska vara traditionellt tycker de och crème fraiche eller tomater står inte på bordet. Inte heller någon snaps.
LÄS MER: Roliga fakta om surströmmingen
– Nä, det är flera som behöver köra bil så det hoppar vi över. Förutom det traditionella är det efterrätten som är det viktiga, säger Inger Hieta.
Denna dag blir det cheesecake.
En efter en kommer tallrikarna med surströmmingen fram. Gänget är vana att sätta betyg och brukar ta sig tid att analysera utseende, lukt och smak. Denna gång är det blindtest.
– Det är så här surströmming ska smaka. Riktigt bra, säger Eva Larsson Hieta om topplacerade filén, Oskars.
Röda ulven, filén, får kritik för lukten.
– Den luktar inte så bra, den luktar pappersbruk, säger Anita Hannu.
– Men den är mycket god i smaken, säger Lena Wennberg.
När juryn hugger in på nummer fyra, Röda ulven, hela strömmingar, blir det tyst kring bordet.
– Mmm. Det här var en riktig surströmming, säger Inger Hieta.
"Röda ulven ja Oskari filé olit parhat"
Så de så!
Här är hela surströmmingslistan...
... och här är topplistan för filéerna: