Torv för stugvärmen

Vi tar in på en skogsväg i Korpikylä. Maskiner av olika slag står parkerade här och där efter den och så följer en liten camp med bilar och husvagnar. Efter ungefär tre kilometer öppnar sig vyn som ser ut som ett månlandskap. Det handlar om en torvmosse i kollossalformat.
Produktionen här har varit i gång sedan 2001 - utan att så många norrbottningar vetat om det.
Största täkten
I jättestora högar ligger de två produkterna lagrade, stycketorv som ser ut som korvbitar och frästorv som liknar torr jord helt enkelt.
Verksamheten drivs av bolaget Neova som ingår i den finska koncernen Vapo Energi AB.
- Vi har 68 torvtäkter i Sverige, från Pajala och Kiruna i norr till Perstorp och Munkaljungby i Skåne. Kaartivuoma är den största täkten av alla, säger Stefan Östlund som är prospekteringschef på Neova.
Han har tillsammans med Neovas miljöchef Hanna Runestad kommit för att vara med vid
NSD:s besök på myren. Henrik Oja är lokal arbetsledare med ansvar för all verksamhet i länet.
50-tal jobb
Förutom Henrik är de 50-talet människor som jobbar här säsongsanställda. Alla kör traktor. De jobbar i skift. Säsongen sträcker sig från början av juni till någon gång i slutet av augusti eller början av september.
- Det beror på väder och vind. Torvproduktion är en mycket väderberoende verksamhet, säger Henrik Oja.
Han är infödd Korpikyläbo med fru och två barn, och har bara två kilometer till arbetet här. Sedan tillkommer resorna ut till torvtäkterna i Överkalix, Pajala och Kiruna.
- De tre täkterna är mindre och ger ungefär tio jobb sammanlagt.
- Av de som arbetar här i Kaartivuoma är drygt hälften finländare. En handfull är Korpikyläbor, säger Henrik Oja som själv har finska, eller snarare meän kieli, som modersmål.
En värmekälla
De största kunderna är svenska Vattenfall och finska Tornion Voima. De är säljare av fjärrvärme och torven från myren här är deras värmekälla.
- Majoriteten av invånarna i Ha-paranda kommun och Övertorneå kommun köper den värmen, säger Henrik Oja.
Uttaget av torv i Kaartivuoma ligger mellan 300 000 och 400 000 kubikmeter per år.
- Det innebär att vi tar mellan två och fyra centimeter per år av myrens torvlager som är mellan en halv meter och tre meter djupt, säger Henrik Oja.
Koncession i 25 år
Stefan Östlund berättar att länsstyrelsen i Norrbotten har utfärdat en bearbetningskoncession till Neova som gäller i 25 år - fram till år 2031.
Bolaget har tecknat nyttjanderättsavtal med ett 60-tal olika fastigheter.
- De lokala markägarna får en årlig ersättning, säger han.
Torv är en långsamt förnyelsebar energiform och Hanna Runestad berättar att torvproduktionen avslutas på ett sätt som gör att de enda spåren som blir kvar är de vägar som eventuellt har byggts för ändamålet.
- Området töms och städas, och diken släntas av. Om myren kan hållas torr går det att plantera skog på ytan. I andra fall blir myrarna våtmarker och fågelsjöar. Det är vattennivåerna i naturen som bestämmer.
Tre steg
Torvpruduktion är en trestegsprocess. Första steget är att ordna tillstånd att ta ut en inhemsk energiresurs. Andra steget är iordningsställande och produktion. Tredje steget innebär efterbehandling.
- Miljön kontrolleras förstås kontinuerligt. Från Kaartivuoma går det vatten ut i Torne älv men torvproduktionen är helt giftfri och skadar varken mark eller vatten, säger Hanna Runestad och avrundar:
- Torv är en miljövänlig och närproducerad energiform. Torv kan också användas till bland annat jordproduktion och som strö i stallar - det suger upp urin, binder ammoniak och blir till slut till gödsel.