FrÄn betong till ylletröjor

ANTIKT. Klotter frÄn 1920-talet pÄ Kodaveres uthus i östra Estland.

ANTIKT. Klotter frÄn 1920-talet pÄ Kodaveres uthus i östra Estland.

Foto: Jan Bergsten

Konst2018-03-13 06:00

Vad har den grÄa, rÄa, kalla betongvÀggen gemensamt med varma, fÀrgglada och mjuka ylletröjor. Jo, den estniske konstnÀren Jaanus Samma. Han har flyttat betongvÀggens graffiti till bröstet pÄ ett antal ylletröjor. Det blir en förvandling, graffitins rÄa uttryck blir mjukare. Avbildade kön och sexualakter blir nÄgot annat nÀr de stickats fram. Det som ursprungsskaparen vill ska vÀcka anstöt blir nÀstan nÄgot sött i Janus Sammas förvandlingsnummer.

Hans ambition Àr att visa folklig kommunikation, den som sker genom klotter och graffiti nÀr mÀnniskor vill erövra det allmÀnna utrymmet. Han har inte begrÀnsat sig till att hÀmta graffitin och klottret frÄn det egna hemlandet. Nej, hÀr fÄr hela Europa vara med. TvÄ av motiven kommer frÄn det som klottrats pÄ jÀrnvÀgsbron mellan Haparanda och TorneÄ.

Olika lĂ€nder, olika sprĂ„k, men det som uttrycks Ă€r sĂ„ lika. NĂ€stan allt handlar om sex, i bildform eller i texter. Sex Ă€r laddat i alla kulturer och det Ă€r dĂ€rför det kommer fram pĂ„ husvĂ€ggar och under vĂ€gbroar. Det gĂ€ller att reta. I Helsingfors fann Jaanus Samma ”Mannerheim oli homo”, alltsĂ„ att den finske hjĂ€lten och marskalken var en bög.

TillfÀllet Àr vÀl valt, minnesÄret efter det finska inbördeskriget nÀr den av tsarryssland utbildade finske officeren stÀllde sig i spetsen för de vita mot de röda. Finland blev en demokrati och republik, dÀrför kan denna gula tröja med den svarta texten om Mannerheim hÀnga ifred för rÀttsliga ingripanden.

Jaanus Samma har haft hjÀlp av Riita Tilja i TorneÄ med tre av tröjorna. Hon har gjort dem pÄ Jaanus Sammas uppdrag speciellt för denna utstÀllning, fÀrgat garnet med vÀxtfÀrg. Det gÀller just tröjan med Mannerheim. Alla tröjorna finns bakom glas och det kanske Àr för att förhindra angrepp frÄn mÀnniskor som inte gillar motiven.

Samma stÀller ocksÄ ut nÄgot helt annat, en vÀgg frÄn ett uthus i byn Kodavere i Estland. Det Àr en installation och ett forskningsprojekt och i Aines konstmuseum visas delar av uthuset, en grÄ brÀdvÀgg med klotter frÄn 1920-talet. Det Àr ett exempel pÄ folklig kommunikation.

Han ger i utstĂ€llningsbladet nĂ„gra exempel pĂ„ vad som kan lĂ€sas och man drar slutsatsen att det mĂ„ste ha funnits ett dass i detta uthus. DĂ€r kan lĂ€sas: ”Om du bajsar hosta inte anvĂ€nd inte din han för att torka röven”. Sedan fĂ„r vi ocksĂ„ veta att ”Armilde Sakk Kodavere’s skolpojkars slampa nummer ett”.

Jaanus Samma Ă€r född 1982 och stĂ€ller ut runtom i Europa. Han representerade Estland pĂ„ den 56:e Venedigbiennalen 2015 med ”Inte lĂ€mplig för arbete. En ordförande talar”. I den undersökte han homosexualiteten i Estland under Sovjettiden med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en kolchos-ordförande som förnedrades och fĂ€ngslades för sin sexuella lĂ€ggning.

KONST

Jaanus Samma Ylletröjor och Kodavere uthus Aines konstmuseum, TorneÄ PÄgÄr till den 15 april
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om