När Christer Sjögren kom mer ut på scenen med ett stort bländande leende blir det så krystat som det bara kan bli. Men det är svårt att inte älska det. Det är dessutom kul att se hur många av besökarna som lyser upp av att bara få se Christer Sjögren.
Med sig har han Elisabeth And-reassen och de kommer snabbt igång med mellansnacket. Sådant kan ofta bli en pina när två personer ska föra inövade konversationer med varandra. Det blir fånigt även här, men på något sätt fungerar det ändå. De driver själva med det också när Elisabeth Andreassen ska spela kontrabas.
"Kan du spela kontrabas?" frågar Christer Sjögren förvånat och hon svarar: "Har du glömt det? Jag spelade det i går också".
De inleder med att sjunga Julen är här i duett. Som tur är blir det ett av få nummer de sjunger tillsammans. Deras röster går nämligen inte så bra ihop och det låter lite grötigt, om än inte hemskt. Då gör de i stället mycket bättre sångprestationer åtskilda.
Elisabeth Andreassen står för konsertens mäktigaste och finaste framträdande i form av Gabriellas sång, känd från filmen Så som i himmelen. Det är en vacker låt som gör sig oerhört bra i en konsertsal och som Andreassen bär upp oklanderligt.
Christer Sjögren bästa soloframträdande är White Christmas. Den passar utmärkt till hans basröst samtidigt som han blir uppbackad av kören på väl valda ställen.
Det som är bland det bästa med den här konserten är att det inte bara är de två stjärnorna, Christer Sjögren och Elisabeth Andreassen, som tar all plats.
Mycket utrymme ges även till musikerna och då framför allt till fantastiska Gunhild Carling. Hon är verkligen konsertens allt
i allo med tanke på att hon dels sjunger, men även spelar alla möjliga instrument. Hon gör det med en utstrålning som glittrar i kapp med hennes vackra klänning.
Det är ett väldigt varierande tempo under hela konserten vilket gör den livfull. Klassiska jullåtar blandas med låtar som egentligen inte tillhör julen, men som passar in ändå. Ett exempel är Rör vid min själ som är en svensk översättning av You raise me up.
De riktigt klyschiga jullåtarna, som Santa Claus is Coming to Town och We Wish You a Merry Christmas kommer först i slutet i form av ett medley där alla medverkande rockar loss.
När konserten är slut är Luleåpubliken väldigt snabb på att ställa sig upp och ge stående ovationer. Det resulterar i ett extranummer i form av O, helga natt som blir ett vackert avslut.