- Varthän vi vänder våra huvuden kommer vi att se vindsnurror, säger Majvor Sjölund
- Det här är så stort att det bara inte går att förstå, fyller maken Lars i med.
När vi kommer på besök hos paret Sjölund i byn Kolerträsk är höbärgningen i full gång.
Tord Östling som bor i Strömnäs, ett par kilometer bort, har mött upp.
Det är varmt, vackert och vindstilla. Det är svårt att tänka sig att det här, i ett närmst evigt skogslandskap, kan komma att resa sig över tusen 200 meter höga vindkraftverk. Men visst blåser det, upplyser Tord Östling.
- Uppsala universitet har mätt upp en genomsnittlig årsvind på 7.5 sekundmeter ett hundra meter upp i luften.
Och det är detta som fått Svevind, med säte i västerbottniska Tavelsjö, och som äger Markbygden vindkraft AB, att tända till.
Drygt 50 miljarder kronor kommer när allt är klart att ha plöjts ned i de som kommer att vara Europas största vindkraftpark. Energi motsvarande den från två utbyggda Skellefteälvar kommer att levereras.
- Det är med skräckblandad förtjusning som vi alla ser allt detta framför oss, summerar Majvor Sjölund sin känslor.
Men när det väl är skarpt läge, att säga ja eller nej till vindkraft i Markbygden, tvekar hon inte det minsta.
- Det finns förstås delade meningar, inte minst bland stugägarna, men jag har tagit mycket klar ställning. Om vi ska kunna leva och bo kvar i den här delen av Norrbotten då måste vi ta de chanser som ges.
Klartecken blir det också från Tord Östling.
- Självklart är jag orolig över vad som ska hända med mina jaktmarker men samtidigt känns det omöjligt att säga nej.
För 25 år sedan flyttade Majvor och Lars Sjölund till huset i Kolerträsk, ett stenkast från Koler. Då fanns 31 fastboende i byn. I dag är antalet nere i fem.
- Om våra barn en dag vill flytta tillbaka så måste det också finnas någonting att flyta till. Den här jättesatsningen kommer att ge den möjligheten, säger Majvor med eftertryck.
Och själv tänker hon haka på det Klondyke som nu väntar i Markbygden.
- Under byggtiden kommer runt tusen lastbilar per dygn att köra till och från Markbygden. I dag kör jag skolskjuts. Nu kommer jag att skaffa mig en lastbil.
Några högljudda protester mot megavindplanerna har ännu inte hörts. Att exploatören Svevind lovat att en del av vinstpengarna från vindenergin ska komma Markbygden till godo kan förstås ha dämpat känslostormarna. Det som utlovats är 10-12 miljoner kronor om året.
- Det är en återbäring som vi ska se till att förvalta på bästa sätt och inte minst ska vi förhindra att det finns några mellanhänder, säger Tord Östling.
Det är bara en sak som oroar Gunvor Sjölund. Markbygden är ett lågflygområde för F 21. Därför måste varje vindkraftverk förses med en varningsbelysning.
- Risken finns nu att vi varje vinternatt kommer att ha et jättedicso över oss.
Men kanske det i stället vägs upp av att vägarna i Markbygden rustas upp. Att ta sig till Koler och Kolerträsk är definitivt ingen höjdare.
- Det skulle vara straffbart att ha vägarna i så här uselt skick. Så nu, när den här storsatsningen väntar, är det bara för Vägverket att vara på tårna och fixa vägarna, säger Tord Östling.