Så sent som 2017 utsågs Klöverträsk än en gång till årets by i Luleå kommun. Men de boende i byn slår sig inte till ro för det – nya idéer och projekt är ständigt på tapeten.
Nyligen kunde byborna glädje sig åt att macken är på plats.
– Den är välkommen. Många gånger har man kommit hem med tom tank. Nu slipper vi slanga från skotrarna, säger Ida Öhman Sandqvist, lärare på skolan.
Att ha lokala företag och entreprenörer är också en viktig ingrediens i byn där man inte räds ideellt arbete.
För två år sedan stod det andra generationsboende klart. Det första, som också byggdes av ideella krafter, var inflyttningsklart 2005.
För att frigöra bostäder, som passar familjer, ges äldre som säljer sitt hus förtur till boendena.
– Just nu hämtar vi andan efter andra boendet och macken, säger Jonas Lundberg som inte kan låta bli att fundera över de förändringar som skolan är i behov av.
Han har varit i byggbranschen länge och nyligen blev generationsskiftet av.
– Vi är andra generationen, säger delägaren som ser kommunen som en viktig samarbetspartner.
Viktor Boman hakar på och berättar att hans hönseri är inne på sjunde året.
– Och så finns det en bonde i byn, säger den nyblivna fyrabarnspappan som gläda åt att de stora ängarna i byn inte tillåts växa igen.
Byn kan även skryta med elfirma, skogs- och grävföretag...
– Vi har gott om entreprenörer, en bra mix för att kunna genomföra ideella projekt, säger Viktor Boman.
Planer finns på en allaktivitetshall – men än är det långt kvar tills första spadtaget kan tas. Förhoppningen är att hallen ska ligga i anslutning till skolan.
– Det är ingenting kommunen vill driva själva, säger Viktor Boman.
Han menar också att skolan och byns företag är beroende av varandra.
– Vi är en bygd som vill något, som vill ha tillväxt. Vi har ett intresse av att bo kvar.
Det mest akuta för tillfället är dock en utbyggnad av skolan då förskolebarnen trängs i en lokal som inte är anpassad till antalet barn. Dessutom finns behov av fler platser.
Trångboddheten gör sig påmind även på andra ställen på skolan.
– Varje morgon träffas vi i matsalen. Det är viktigt att vi ser alla, säger Ida Öhman Sandqvist som är övertygad om att Klöverträsk inte varit en så levande bygd om skolan inte funnits.
– Det är en fantastisk skola och miljö att växa upp i, säger byggföretagaren och kommer med förslag på hur skolan skulle kunna få det hett efterlängtade grupprummet.
Det är ingen tvekan om vad som är navet i byn.
Marie Lundberg, lärare på skolan, berättar att samtliga bybor är välkomna till exempelvis skolans luciafirande.
– Skolan är byns mötesplats, den är bra för byns sammanhållning.
Byns läge är också något som man talar varmt om – mitt i Fyrkanten med bra pendlingsavstånd till Älvsbyn, Luleå, Boden och Piteå.
Avsaknaden av matbutik ses inte som något problem.
Miriam Boman, högstadielärare i Älvsbyn, betonar hur viktigt det är att byborna stannar kvar samtidigt som man försöker få andra, helst unga, att flytta in.
– För många är det positivt med en liten skola.
Ida Öhman Sandqvist är en av byns många återvändare.
– Jag har alltid längtat tillbaka hem. Och det är många som delar den åsikten, säger hon och berättar att alla hälsar på varandra. Och att det känns tryggt med att låta barnen växa upp i byn.
Att skolan kostar för kommunen, är något byborna är medvetna om.
Det och oron för framtida personalbrist, var argument som framfördes när skolan sist var i farozonen.
– Skolan kostar, men inte orimligt mycket. Annat är billigare här än på andra ställen i kommunen och så ger vi ger andra värden så det jämnar ut sig i slutändan, säger Miriam Boman och berättar om byautvecklingsplanen som visar på vad som görs i byn och på vad man bidrar med till kommunen.
Lärarbrist och en åldrande pedagogkår är inget problem Klöverträsk.
– Här känner vi ingen oro över att bli utan pedagoger, säger hon och räknar upp namn på ett antal bybor som utbildar sig.
Skolan i Luleå har ånyo fått sparkrav på sig. Men att ytterligare nedläggningshot skulle komma är något Miriam Boman inte vill tro på:
– Jag tänker nog att kommunen vill investera i oss, jag tror nog att skolan fortsätter att vara kommunal.
Högstadieläraren med barn på skolan i Klöverträsk pekar också på att kurvorna åter pekar uppåt när det gäller antalet barn. Och att skolans litenhet och arbetssätt bidrar till att alla barn är allas barn.
Än en gång drar Jonas Lundberg igång pratet om vilka ombyggnationer som skulle behövas – om balkar, väggar, glas...
– Vi i Klöverträsk bidrar verkligen till en levande landsbygd och bra miljö.
Och Miriam Boman fyller på önskelistan:
– På sikt skulle vi behöva ett äldreboende. Att så mycket görs idellt är en bra tillgång för byn, säger hon om andan i byn som gör att man fostras till att vara aktiv – inte till att sitta och vänta.
Det börjar bli dags att avrunda måndagskvällen.
Snart treåriga Sally Boman har trots, den sena timmen, lite svårt att lämna den spännande miljö som byns skola erbjuder.