Oskar Norberg är seniorcoach för svenska landslaget i sportklättring. "Kul att få jobba med motiverande och duktiga idrottare", säger han.
Under lördagen anordnades för andra året i rad en klättertävling i Klätterhuset i Luleå. En tävling med cirka 65 deltagare, men där fokuset inte låg på att vinna.
– Det är en öppen tävling för alla, fokuset ligger inte på att vinna utan mer att utmana sig själv eller kompisar. Man klättrar det man vill och har man ambition och är duktig så har vi final sen på kvällen, säger Oskar Norberg.
Oskar Norberg är både delägare för Klätterhuset i Luleå, men också seniorcoach för klättringslandslaget, och han har märkt av klätterintresset från inflyttade européer.
– Klättring i Sverige ligger långt efter i Europa och många av de som klättrar här är utbytesstudenter eller förflyttade européer. I Spanien och Frankrike, Tyskland, Italien och Schweiz är klättring som gym där, så varenda liten by har en klätterhall. Sverige ligger efter med det, men det har börja växa åt det hållet så det är kul, säger han.
Under tävlingen var det cirka 65 deltagare som testade olika klätterbanor.
Två nyinflyttade norrbottningar som var med och tävlade under lördagen var spanjorerna Pol Arroyo och Ferran Alvarez. De kände inte varandra innan de träffades på Klätterhuset i Luleå, men nu delar de samma passion för klättring och Norrbotten.
– Jag är väldigt glad att kunna tala katalan med någon, som är vårt modersmål. Vi fann varandra här i Klätterhuset och vi är båda unga och delar liknande hobbies, så det är kul, säger Pol Arroyo.
Ferran Alvarez 27, och Pol Arroyo 32, har båda klättrat under lång tid. "Jag har klättrat i 14 år, så jag ville flytta till ett ställe som hade bra med klättermöjligheter för att fortsätta med sporten. Så jag är väldigt glad att det går att göra det här i Luleå", säger Pol Arroyo.
Pol Arroyo flyttade upp till Altersbruk för ett halvår sedan med sin fru efter att ha haft smekmånad i Skandinavien och förälskat sig i naturen här. Nu har de tagit ett sabbatsår för att testa på hur det är att leva i Norrbotten.
– Vi hade våran smekmånad i Skandinavien och vi blev verkligen kära i det och ville ge det ett försök. Vi bestämde oss för att testa bo här ett år och se om vi överlever vintern, då vädret är ganska extremt jämfört med Barcelona. Men jag tror det kommer gå bra, och då kommer vi sen att köpa hus här, bilda familj och börja jobba igen, säger Pol Arroyo.
Ferran Alvarez flyttade till Luleå via ett Erasmus-projekt och tanken var att han skulle stanna ett halvår, men nu har han bott i Luleå 3 år och jobbar nu hos Gestamp HardTech i Luleå.
– Jag älskar Luleå, jag kommer från en liten stad så för mig är Luleå lagom stor. Så det är trevligt att bo här och Luleå har allt jag vill ha, jag älskar alla vintersporter och allt relaterat till vinter, så jag tycker att det här är en av de bästa ställena att leva på, säger Ferran Alvarez.
Ferran Alvarez flyttade från Barcelona till Luleå. "Jag älskar Luleå, men den mörka vintern kan vara tuff", säger han.
Pol Arroyo flyttade till Altersbruk med sin fru för att testa att bo i Sverige ett år. "Vi bara njuter av livet, men i februari måste vi börja jobba igen. Vi är båda dataingenjörer", säger han.
En annan deltagare under lördagens klättertävling var Ida Bauer snart fyllda 16 år. Hon har vuxit upp med klättring inom familjen och är numera även själv tränare.
– Jag har klättrat hela mitt liv, jag har alltid följt med till hallen sen jag föddes nästan. Sen när jag var tolv så började jag klättra flera gånger i veckan och kom hit regelbundet och blev verkligen bättre. Nu är jag också tränare för Luleå Klätterklubb, säger hon.
Vad är det bästa med klättring?
– Det bästa är gemenskapen, alla är verkligen jättesnälla. Det är helt annan stämning på klättertävlingar, alla är jättetrevliga och alla hejar verkligen på varandra. Jag har aldrig träffat en klättrare som är elak.
– Det är också väldigt utmanande och man märker snabbt att man blir starkare, säger Ida Bauer.
Ida Bauer är bland dom bästa klättrarna i Norrland. "När det har varit tävlingar i Norrland brukar jag komma etta eller tvåa", säger hon.
"Jag har mest klättrat för att det bli kul och sen har jag blivit bättre med tiden för att jag har klättrat så pass mycket", säger Ida Bauer.