Niklas Andersson är uppvuxen i Pajala men har i alla år varit mycket hos sina farföräldrar i Kivijärvi. Här i lugnet och närheten till naturen har han alltid trivts. Sedan länge är han en i älgjaktlaget i byn.
Hans sambo Emma Larsson har följt med till Kivijärvi sedan de två träffades och har också trivts. Så för fem år sedan lämnade de Gällivare där Emma är född och uppvuxen och där de hade bott och arbetat i många år. De flyttade till en lägenhet i Korpilombolo och började bygga hus i Kivijärvi.
- Vi köpte ett ruckel, rev det och byggde det här huset i stället, säger Niklas Andersson.
Gillar maskiner
Vi sitter och samtalar vid köksbordet. Huset har en härlig öppen planlösning och kök och vardagsrum går in i varandra. Utsikten över markerna mot sjön Koivujärvi är vacker.
- Närheten till naturen är fantastisk. Man "är i utsikten". På hösten kan vi äta lunch och sedan gå ut i skogen och äta bär till efterrätt, säger Emma Larsson.
Lilla Signe visar sitt fina egna rum med mycket leksaker och böcker. Mamma har målat Mumindalen på en vägg med många av de kända invånarna där. En sak har hon lagt till: en skoter.
- Det är en av de äldsta skotermodellerna, säger Emma.
Pappa Niklas berättar att Signe gillar att åka med i alla slags maskiner och dottern bekräftar det genom att visa sin favoritmugg med en bild på vilken hon åker fyrhjuling.
- Det är min favvomugg, säger hon.
På utflykt
Niklas berättar om en nyligen gjord skoterutflykt till sjön Ratkujärvi i Kivijärviskogarna.
- Vi har en jaktkoja där och åker dit och grillar på vårarna.
Signe har en plats i förskolan i Korpilombolo och är där några dagar i veckan. Där går också en annan liten flicka, Linnea, som tillhör en av de andra nya unga familjerna i byn.
- Linnea och hennes pappa var med på utflykten till Ratkujärvi, säger Niklas.
Mamma Emma förklarar hur barnvänlig byn Kivijärvi är.
- Folk ser på Signe som en liten människa och lyssnar till henne. Hon är inte "bara ett barn". En gång när hon var lite mindre och vi var ute och gick så kom en tant springande och gav en present till henne. Hon hade stickat sockar enkom till Signe.
- Överhuvudtaget så ser människor varandra här. Alla bryr sig om varandra. I staden går man förbi utan att se, säger Emma.
Eget företag
Emma är maskinförare till yrket och har jobbat i gruvan i Aitik.
- Jag kör mest grävmaskin, men också hjullastare, säger hon.
Just nu är hon arbetslös men räknar med jobb till sommaren om inte tidigare.
- När tjälen går ur jorden blir det mer jobb. Nu hinner jag ägna mig åt min hobby tatuering, säger hon och berättar att det finns ganska många människor med tatueringar som hon har gjort.
Niklas har det egna företaget Rep och montage och arbetar åt en underentreprenör i gruvan i Aitik och LKAB:s gruva i Malmberget.
- Jag mekar och gör lite byggjobb. Schemat är sju dagar jobb och sju dagar ledigt. Det passar bra när vi bor här, säger han.
Han har ytterligare ett eget företag, Stensjöns fastigheter.
- Jag äger fyra hyreshus i Korpilombolo och det innebär förstås också en hel del arbete, säger han
Ny framtidstro
Niklas gläds åt den positiva befolkningsutvecklingen i Kivijärvi och utvecklingen i Pajala kommun i stort.
- Så fort ett hus blir till salu här i byn så köps det upp. Tyvärr finns det också hus som ärvts av yngre generationer som står och förfaller. Man vill kanske behålla husen av känslomässiga skäl men det vore ju bättre att sälja till någon som underhåller och ser till att de finns kvar i framtiden också.
Niklas Andersson tror att när en familj vågar ta steget och flytta hem till byn så vågar andra också göra det. Han tror också på Kaunisvaaraeffekten
- Det som händer i Kaunisvaara bidrar förstås. Det finns helt klart en ny framtidstro och optimism i hela Pajala kommun, säger han och nämner sedan ytterligare en orsak till att Signe, Emma och han bor i byn:
- Min pappa och hans sambo har tagit över farfars hus. Det är en stor trygghet för oss att ha dem så nära.