I går arrangerades en kurs i uppteckning av ortsnamn i Kiruna av Institutet för språk och folkminnen.
Ett 30-tal deltagare fanns på plats och det var tämligen lika uppdelat mellan ortnamnsupptecknare på samiska och meänkieli.
Heta diskussioner
Diskussionerna gick heta. Ortnamn och minoritetsspråk är två ämnen som engagerar och kombinationen kan bli rent av explosiv.
Ska till exempel Kiruna få en officiell benämning på meänkieli?
Den frågan har fem hembygdsföreningar valt att driva som något av ett pilotfall till Trafikverket.
En tredje vägskylt skulle vara ett sätt att synliggöra minoriteten som talar meänkieli.
Därför vill föreningarna att skyltningen med svenska Kiruna och samiska Giron ska kompletteras med Kieruna.
- Den stavningen finns på kartor från 1800-talet och det är så meänkielifolket i byarna har benämnt platsen innan gruvan kom. Namnet Kiruna har så att säga kommit med Pajalabussen, säger Erik Andersson.
Stridit mot Kiruna kommun
Han representerar Kurravaara ortnamnsförening som har stridit mot Kiruna kommun i frågan om vägnamn i byn.
De andra föreningarna är Kaalasvuoma och Jukkasjärvi hembygdsföreningar, Kvenlandsförbundet samt Paksuniemi byasamfällighet.
Frågan är dock om de har vänt sig till rätt instans.
Enligt Leif Nilsson vid Institutet för språk och folkminnen finns det en given turordning. Först av allt måste ortnamnet komma med i institutets ortnamnssamling.
Ny lagtext på gång
Efter det kan Lantmäteriet ta med ortnamnet på kartorna och först därefter kan det bli aktuellt med ny vägskyltning.
- Trafikverket sätter aldrig ut något som inte finns på kartan. Går man på dem först riskerar man att förlänga handläggningstiden, säger han.
Nu ges nya förutsättningar för fler vägskyltar på meänkieli.
Språket ska nämligen inkluderas i lagtexten för god ortnamnssed i Kulturminneslagen. Där finns redan svenska, finska och samiska nämnda.
Institutet för språk och folklivsforskning har fått i uppdrag att utarbeta lagtexten.
Erik Andersson anser dock att det finns mycket mer att önska trots det nya författningsstödet.
- Det finns till exempel inga sanktioner om man bryter mot lagen. Det är som att gå mot röd gubbe, säger han.
Starten på samarbete
Han anser också att lokalbefolkningen aldrig fått chansen att uttala sig om sina egna ortsnamn. Han ser heller inget uttalat i lagen om hur det ska gå till.
Leif Nilsson påpekar att det är just det som är syftet med tisdagens kurs.
- Det här är starten på ett nytt samarbete. Det är till de lokalt intresserade som vi får ställa hoppet eftersom vi själva sedan några årtionden inte har resurser att göra det arbetet, säger han.