På fredagen gick LKAB ut med information på sitt intranät om hur förhandlingarna om ersättningslokaler för vissa kommunala byggnader går. Förhandlingarna gäller exempelvis kommunala lokaler såsom idrottshallar, förskolor och skolor. Det ska handla om ett tiotal byggnader, varav LKAB ska bygga upp tre (kunskapshus, äldreboende och förskola), de resterande sju byggnaderna ska Gällivare kommun få ekonomisk kompensation för och själva bygga upp. Det är i den senare delen som förhandlingarna ska ha strandat, enligt LKAB.
I april månad lämnade LKAB ett slutbud i förhandlingarna, uppger Hämäläinen.
– Vi har förhandlat med Gällivare kommun i tre års tid kring de kommunala verksamhetslokalerna. Vi har lämnat ett slutbud som vi tycker är ett generöst bud. Men vi står ungefär en miljard kronor ifrån varandra. Om vi inte hittar en lösning inom kort så kommer vår gruvverksamhet successivt avstanna i Malmberget, säger Stefan Hämäläinen.
LKAB har skickat över en skrivelse till Gällivare kommun där de klargör att de tycker att det är en enorm överkompensation kommunen kräver. Och att de inte kan gå med på den.
– Det får för stora konsekvenser för oss och vår verksamhet. De kräver bland annat ersättning för åtgärder inne i Gällivare. Vi kan bara ersätta de skador som finns i Malmberget. De som har ett hus i dag, de ersätter vi med ett nytt.
Hänger det här ihop med att det är tuffa tider för LKAB?
– Nej. Vi är tydliga med att vi vill nå en överenskommelse med kommunen. Det är självklart. Det är så mycket som står på spel. Det är de boende i Malmberget och vår gruvverksamhet. Det får så enorma konsekvenser för alla. Vi kan inte gå med på ett avtal under utpressningsliknande förhållanden, det påverkar vår verksamhet för mycket och det har ingenting med konjunkturläget att göra, säger Stefan Hämäläinen.
Totalt för de kommunala lokalerna handlar det i om 1,8 miljarder i ersättningspengar.
Handlar det här om att sätta press på Gällivare kommun?
– Nej. Det är en reell situation som vi befinner oss i nu. I en av malmkropparna, Printzskiöld, har vi bara en tredjedels produktion. Samhället ligger för nära gruvan. I det fallet vi inte kommer överens med kommunen har vi ett scenario där vi måste avveckla vår verksamhet. De tillstånd vi har klarar vi inte av då.
LKAB tycker också att arbetet med att ta fram detaljplaner går för långsamt.
– Det vi upplever i dagsläget är att kommunen har andra prioriteringar än att planlägga för ersättningsbostäder. Vi har oerhört svårt att nå fram där. Allt det här sammantaget gör att det blir en allvarlig situation i Malmberget.
Anders Lindberg, informationschef på LKAB:
– Vi är oroade för utvecklingen i Malmberget. Vi anser att deras krav på oss är för höga, säger han.
I Malmbergsgruvan finns tio malmkroppar som LKAB producerar malm ur. Närmast Malmberget ligger Printzskiöld. Där kör LKAB 33 procent av kapaciteten i dag.
– Vi har backat ned produktionen. Hängväggen kollapsar fortare ju fortare man bryter. Vi har villkor för vilka vibrationer och återverkningar från produktionen som stör de boende, säger Magnus Arnkvist, produktionsdirektör i Malmberget och Svappavaara.
Hur mycket kör ni i de andra malmkropparna?
– Då blir det 110 procent för att kompensera. Det går ett tag, men inte hur länge som helst. Man måste bryta malmen i ungefär samma takt ned mot djupet, annars kan vi få en malmkropp som rasar in i en annan. Därför är det viktigt att samhällsomvandlingen håller tempo, annars låser vi fast malmkropp efter malmkropp, säger Magnus Arnkvist.
– En gruva kräver att man bryter ett visst antal miljoner ton, det är höga fasta kostnader. Droppar produktionen av tappar vi pengar istället. Det är gruvan som ska betala för samhällsomvandlingen.
Men är det så bråttom?
– Det är 2016 i dag. Lyckas vi inte med samhällsomvandlingen så att Malmberget är tömt till 2019, då kommer vi sakta att falla i produktion från 2017 och framåt. Nu är det väldigt kritiskt. Vi är för tätt inpå, säger han.
I Malmbergsgruvan arbetar 1200 personer för LKAB, varav 550 under jord.