Anna-Carin Ohlsson, i mitten, enhetschef för miljötillsyn på länsstyrelsen, anser myndigheten med vissa villkor kan tillstyrka Copperstones miljötillståndsansökan.
De frågetecken som Länsstyrelsen i Norrbottens län, som också är tillsynsmyndighet för gruvnäringen, haft har varit kopplade till vatten, specifikt nivåer och utsläppshalter av metaller i närliggande vattendrag. Länsstyrelsen har velat se att de utsläppsrester som finns i vattnet som pumpas upp ur gruvan inte förändrar de närliggande vattendragens ekologiska status. Det har även lyfts frågor om grundvattnet och den påverkan på grundvattnet som en eventuell pumpning av gruvområdet skulle få på närområdet. Främst det närliggande Natura 2000-området som används som renbetesmark av samebyarna Laevas och Gabna.
Enligt Anna-Carin Ohlsson, enhetschef för miljösyn på länsstyrelsen, har bolaget kunnat undanröja de frågetecken som länsstyrelsen haft inför för handlingarna. Men utsläppen och grundvattnet måste vara bundna i de villkor som ställs på bolaget vid ett medgivande av miljötillstånd.
– Vi tycker att det finns en risk att gruvbolaget påverkar Natura 2000-området men att de kan få ett tillstånd om det går att visa att man kan begränsa påverkan. Den största risken som vi ser gällande grundvattnet är att det sjunker i och med pumpningen som sker från gruvområdet, då måste vattnet som försvinner på något sätt kompenseras och det är här ser vi som ett slutgiltigt villkor som bolaget måste förhålla sig till, säger hon.
De tre parter som innan förhandlingen motsatt sig en gruvetablering är Sametinget och de två berörda samebyarna. De har ifrågasatt de långtgående konsekvenserna som en gruvetablering skulle kunna få på Natura 2000-området. De har också hävdat att miljö- och konsekvensbeskrivningen inte tagit tillräcklig hänsyn till hur rennäringen påverkas av kumulativa eller samvägda effekter, så som till exempel vid buller och damning av alla närliggande etableringar och inte enbart Copperstones nya gruva.
Möjligheten att bedriva renskötsel i området runt Kiruna har kraftigt försämrats sedan 1890 då gruvindustrin tog fart.
De samvägda effekterna har också en påverkan på möjligheten att hålla och driva renar förbi Kiruna och samebyarna är oroade över att viktiga året runt-betesmarker ska skadas och försvinna om det blir en gruvetablering.
Inom det angivna gruvområdet, som ligger inom Laevas renbetesområde, finns även en flyttled som gruvbolaget vill ge en alternativ sträckning. En sträckning som inte fallit väl med den berörda samebyn.
Det som dock står klart är att samebyarnas flyttleder förbi Kiruna sedan år 1890 har minskat från fem till en. Samebyarna har också fram till idag fått försämrade förutsättningar för att bedriva renskötsel inom sitt respektive område efter att under åren fram till idag fått lämna plats för gruvetableringar, nya vägar, flygplatser och militärbaser.
Kullen nedanför vindkraftverket är det ansökta området där Copperstone vill öppna sin gruva. En gruva som skulle medföra 250 direkta arbetstillfällen.
– Längre tillbaka i historien men även i närtid så har vi successivt sett att mer mark försvunnit. Det här bolaget vill gärna framhålla att det rör sig om en mindre gruva med liten påverkan men tillsammans med de andra etableringarna får vi en stor kumulativ effekt som leder till en total utträngning, säger Inger-Ann Omma, ombud för Laevas sameby.
Den totala utträngningen är också det som hon menar kommer få stora konsekvenser för möjligheten att bedriva renskötseln i området och som i det större perspektivet också hotar den samiska kulturen.
När det kommer till dagens besked från länsstyrelsen hävdar Inger-Ann Omma att bara för att myndigheten gett sitt medgivande till etablering så behöver det inte betyda att mark- och miljödomstolen inte skulle beakta samebyarnas inställning om gruvetableringen.
– Det kommer inte få den effekten att inte mark- och miljödomstolen prövar det här. Det har vi sett vid flera tillfällen i andra domar från domstolens sida i närtid, säger hon.
Från Copperstones sida valde man däremot att positivt blicka framåt efter att gruvbolaget fått sitt miljötillstånd tillstyrkt av länsstyrelsen.
Anna Tyni, vice vd Copperstone, ser länsstyrelsen tillstyrkande för bolagets miljötillstånd som ett styrkebesked för bolagets arbete.
– Vi ser det som ett styrkebesked för bolaget sida. Vi har verkligen kunnat visa på att det vi prioriterat, vattenhantering, geomorfologisk efterbehandling och kompensationsåtgärder för rennäring, har fallit väl ut. Men med det sagt så är det domstolen som dömer och vi tar inget för givet, säger Anna Tyni, vice vd för Copperstone.
Mark- och miljödomstolen kommer att meddela dom i ärendet den 22 april.