Det är en solig och klar dag när NSD besöker Jan Ludvigsson i hans stuga i Rakkurijärvi, tolv kilometer utanför Kiruna. Isen har lagt sig över sjön och från köksbordet i stugan kan man se ända bort till Kebnekaisemassivet.
Området med ett 20-tal stugor är ett av Kirunas första fritidsområden. De första stugorna byggdes här under 40-talet.
Flyttleder
Här finns också flera av Laevas samebys viktiga flyttleder som får rennäringen att fungera.
Men det är inte bara friluftsfolket och rennäringen som har intressen i Rakkuri. Gruvbolaget Kiruna Iron, dotterbolag till australiensiska Scandinavian Resources, har hittat järnmalm som döljer sig i marken och vill starta en gruva.
- Jag har full förståelse för att saker och ting måste utvecklas, men jag tycker inte att Kiruna behöver ett utländskt gruvbolag som passar på att göra storvinst nu när malmpriserna är så höga. Vi värnar om vår tillvaro här, säger Jan Ludvigsson från köksbordet i sin stuga.
Han är talesperson för stugägarna i området som tillsammans med samebyarna Laevas och Girjas protesterar mot en gruvetablering.
Inte första bolaget
Kiruna Iron är inte det första gruvbolaget som prospekterar i området.
Tre andra gruvbolag har haft intressen i området tidigare enligt Jan Ludvigsson. Därför var varken stugägarna eller samebyarna beredda på att det skulle bli annorlunda den här gången.
- Vi trodde att de skulle provborra och komma fram till att det inte är värt att starta någon brytning. Men nu presenterar de sådana resultat efter provborrningarna att det helt plötsligt blev allvar. Från och med det blev vi fiender. Nu är det match för oss och det är vinna eller försvinna som gäller, säger Ludvigsson.
En gruva skulle inte bara ta död på friluftslivet i området.
Den skulle med all sannolikhet också göra det omöjligt för Laevas sameby att fortsätta med renskötseln.
Skärs av
- Den kommer att ta död på Laevas renskötsel, gruvan kommer skära genom hela byns område, säger samebyns ordförande Tor-Erik Huuva.
Han berättar att huvudflyttleden som gör att renarna når viktiga åretruntmarker, vinterbete och övernattningsbete då skulle skäras av.
- Det är redan trångt i området. LKAB har tagit ett stort markområde och då ska man komma ihåg att LKAB inte har slutat att expandera, säger Tor-Erik Huuva.
Överbetning
Om ytorna för Laevas sameby krymper ytterligare innebär det att renarna är tvungna att ta sig över till grannbyn, Girjas.
- Det skulle leda till överbetning och kostsamt merarbete vid skiljning, märkning och slakt. Man kan räkna konsekvenserna hur långt som helst. En ersättning hjälper inte. Det handlar om att vi måste säkra markerna för framtida generationer. Samebyns marker tar slut, säger Tor-Erik Huuva.