Varmare klimat kan göra fjäll- sjöarna bruna
Klara fjällsjöar kan förväntas bli brunare i ett varmare klimat. Det kan i sin tur leda till att de producerar mindre alger och avger mer koldioxid till atmosfären.
Foto: Extern
Hon har tagit prover i en rad av olika sjöar, runt Abisko, Kiruna och Umeå.
Alger på botten
Resultaten har presenterats i en avhandling och där framgår det att i ett varmare klimat kan det hända att fjällsjöarna blir mer lika bruna skogssjöar.
- Man kan inte säga exakt, men man kan anta vissa möjliga scenarier. Om temperaturen i luften ökar ett par grader så växer träd och andra växter mer. När man får mer produktivitet på landbacken så bildas mer humusämnen som kan transporteras ut i sjöarna. Då får de en brunare färg, säger Jenny Ask.
Om trädgränsen förflyttas uppåt kan det alltså leda till ökat inflöde av färgat organiskt material. Framför allt är barrträden en källa till humus.
Alger finns i fjällsjöar och i avhandlingen visas att i stort sett all basproduktion sker på sjöbottnarna. I bruna skogssjöar sker produktionen i vattenmassan.
- Vanligaste sättet att bedöma sjöars produktivitet är att mäta i vattenmassan. Jag har visat att det inte berättar allt, utan att en stor del av basfödan produceras på sjöbotten när vattnet är klart eller om sjön är grund, säger Jenny Ask.
I många typer av sjöar utgör algerna födobasen, basproduktionen, för organismer i sjöarna. Djurplankton, bottenlevande djur och i slutändan fisk är beroende av algerna.
Mer koldioxid
Men ett brunare vatten kan få konsekvenser.
- Den största effekten är att ljuset inte når ner till botten. Det kan leda till att den produktiva botten inte blir lika produktiv längre, säger Jenny Ask.
Det kan i sin tur påverka olika fiskarter, men det är inget som Jenny Ask har skrivit om i sin avhandling.
Dessutom avger bruna sjöar mer koldioxid till luften än vad klara sjöar gör.
Så jobbar vi med nyheter