Malmtrafiken går som tåget just nu och såväl Kiruna- som Luleåavdelningen söker i höst fler förare till respektive verksamhet.
– Det är ett attraktivt yrke med en attraktiv arbetsplats, säger Magnus Karlsson som är produktionschef för LKAB:s malmtrafik i Kiruna.
De flesta förarna är från regionen, och de som flyttat upp har stannat så länge att de blivit Kirunabor.
– Anledningen till att man stannar här uppe är dels intresset för naturen, dels att de har världens vackraste arbetsplats när de åker över fjällen.
En lokförare på malmbanan kan uppleva tre årstider på sin väg från gruvan i Kiruna till hamnen i Narvik.
– Man lämnar från Kiruna där det är vår, åker upp i högfjällen där du har full vinter och så kommer du ner i Narvik och har nästan sommar, säger Magnus Karlsson.
– Det kan skilja tio grader eller mer från det att man startar i Kiruna tills man kommer fram i Narvik, instämmer en lokförare. Utsikten och miljön vi kör igenom är svårslagen.
Producerar el nedförs
LKAB malmtrafik är ett helägt dotterföretag till LKAB och ansvarar för lastning, lossning och transport av järnmalmsprodukter på malmbanan. Malmtrafiken står för 49 procent av all godsvikt på järnväg i Sverige.
Ett fullastat malmtåg fraktar omkring 6200 ton järnmalmsprodukter, och varje tågset är 750 meter långt fördelat på lok och 68 vagnar.
Dessutom producerar ett fullastat malmtåg ström när det bromsar i backarna från Riksgränsen ner till Narvik, motsvarande den energi som krävs för att dra upp det tomma tåget åt andra hållet.
– Vi betalar nästan ingen elavgift alls i Norge, berättar Magnus Karlsson.
Nya broar
I ett unikt projekt under sommaren har två broar bytts ut längs malmbanan. Ett vid Pahtajokk, cirka sex kilometer väster om Kiruna längs Torneträsk, och den andra vid Bäck, cirka sju mil från Kiruna vid Förrådsviken mellan Kaisepakte och Stordalen. Markarbetena påbörjades i april och under fyra intensiva dagar gjordes brobytena.
Det unika är att broarna bytts ut i sin helhet, inklusive att de tagit bort de gamla stenarna och fästena som funnit där sedan 1904.
– Vi måste göra det här för att det ska vara möjligt att fortsätta åka tåg här varje dag. Under alla de här hundra åren som har gått har det rullat ett antal miljoner ton malm- och persontåg och broarna har börjat ge med sig. Vi har försökt reparera och underhålla så gott det har gått men nu kändes det som om det började bli akut att få dem utbytta, säger Jöran Gärtner, projektledare vid Trafikverket, till Norrbottens Media.
Hur ser malmbanan ut i övrigt?– Vi har en jättefin bana här uppe, säger Magnus Karlsson på LKAB malmtrafik.