"Våld i hemmet är ofta en familjehemlighet"

Att växa upp med våld i hemmet är något som många barn tvingas till. Om ett barn misstänks fara illa bör detta anmälas till socialtjänsten.- Vi måste vara modiga, annars får barnen ta konsekvenserna, säger psykologen Stefan Lindberg som föreläste i Kiruna i måndags.

Psykologen Stefan Lindberg är på besök i Kiruna för att föreläsa om "Att växa upp med våld i hemmet". FOTO: Alexander Linder

Psykologen Stefan Lindberg är på besök i Kiruna för att föreläsa om "Att växa upp med våld i hemmet". FOTO: Alexander Linder

Foto: Alexander Linder

KIRUNA2008-10-01 06:00
Enligt beräkningar från Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån sker det 64 000 till 145 000 fall av kvinnomisshandel per år. Det betyder även att många barn drabbas på ett eller annat sätt, kanske uppemot 190 000 barn. Det kan vara alltifrån att se mamma bli slagen, till att själv bli slagen.
Viktig uppgift
- Vid kvinnomisshandel är det ökad risk att barnen också blir slagna, säger Stefan Lindberg.
Stefan Lindberg är socionom, legitimerad psykoterapeut och före detta enhetschef på barn- och ungdomspsykiatriska avdelningen Bågen i Stockholm. Han befann sig i början av veckan i Kiruna för att föreläsa för skolpersonal, förvaltningspersonal och allmänheten. På måndagen föreläste han i Hjalmar Lundbohmsskolan.
- Det känns som en viktig uppgift att åka runt och berätta. Jag tror inte folk i allmänhet vet om att våld i hemmet är så vanligt förekommande, säger han
Det finns ett stort mörkertal, tror Stefan Lindberg. Våld i hemmet är inte något som så många talar högt om.
Skuldkänslor
- Det är ofta en familjehemlighet, det är mycket skuldkänslor kopplat till våld i hemmet.
Han säger att folk som jobbar med barn är skyldiga att anmäla om det finns någon misstanke om våld i hemmet. Om till exempel en lärare upptäcker att något är på tok ska denne ta tag i saken.
- Man ska prata med barnet och låta det berätta i sin egen takt. Barn hittar inte på, man ska tro på barnet. Men det är viktigt att inte gå in som behandlare. Då ska man i stället kontakta socialtjänsten som gör en utredning.
- Många väljer att blunda för att de tycker att det är för svårhanterligt. Men vi måste vara modiga, annars får barnen ta konsekvenserna, säger Stefan Lindberg.
Anonyma samtal
Även i Kiruna förekommer våld i hemmet. Heléne Rundgren, projektledare för Kvinnofridsprojektet, berättar att kvinnojouren får ta emot många anonyma samtal från drabbade kvinnor som vill prata.
- Jag skulle vilja säga att det är mycket, är det ett fall är det ett för mycket, säger hon.
Kvinnofridsprojektet, som är ett samverkansprojekt mellan socialen, kvinno/tjej jouren, är huvudarrangör men föreläsnings- och utbildningsdagarna är även delfinansierade av Lärarförbundet, Medborgare mot kvinnovåld och barn- och utbildningsförvaltningen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om