Våren och försommaren 2011 kokade Kiruna. Det hölls demonstrationer på stan och bland skyddsombuden på LKAB rådde "upprorsstämning". Någon lämnade politiken, någon annan gav sig in i den. Det handlade om flytten av akutkirurgin från Kiruna till Gällivare.
– Hela kommunen var i uppror. Sättet man gjorde det här på var fullständigt vidrigt, säger Lars-Åke Mukka, ambulanssjukvårdare i Kiruna och numera centerpartistiskt oppositionsråd i landstinget.
Exakt när det började pratas om att släcka ner akutkirurgin i Kiruna är oklart – klart är däremot att det var en process som pågick i flera år innan beslut fattades. I kulisserna stod en splittrad profession, där uppfattningarna om vilken lösning som var säkrast skilde sig även bland personalen på Kiruna sjukhus.
En välrenomerad kirurgiprofessor – Ulf Haglund vid Uppsala akademiska sjukhus – anlitades för att göra en riskanalys. Slutsatsen? Flytta. Ulf Haglund noterade att kirurgerna i Kiruna inte hade tillräcklig kompetens för att klara akuta situationer kvällar, nätter och helger. Patientsäkerheten är hotad om akutkirurgin blir kvar, konstaterades det.
Det argumentet bet emellertid inte på motståndarna mot flytten. Någon poängterade till exempel att bara läkare boende på orten hade granskats, trots att kirurgin i Kiruna i hög grad bygger på stafettläkare, som tillför kompetenser.
Frågan remitterades och återremitterades fram till den 30 juni 2011. Inför en stor skara tillresta kirunabor på åhörarläktarna klubbade landstingsfullmäktige igenom förslaget, och efter sommaren var flytten igång. Först berördes endast den operativa verksamheten, men 2013, i relativ medieskugga, försvann även kirurgbakjouren från Kiruna.
Stig Starlind, fackligt engagerad på LKAB i Kiruna, satt i landstingsfullmäktige för Socialdemokraterna och röstade, tvärsemot sin partigrupp, nej till vad han såg som den "sakta avlövningen av sjukhuset".
– Sedan har jag inte varit så aktiv. Man var ju inte så omtyckt i den församlingen efter det här.
Så här i efterhand tycker han att det var rätt att försvara akutkirurgin, med tanke på de långa avstånden och de tunga industrierna.
Det finns vittnesmål om fall där patienter har farit illa efter att akutkirurgin i Kiruna lades ner – multisjuka äldre som mår dåligt av att sitta i en ambulans 13 mil med full urinblåsa. Samtidigt har kompetensen på akutmottagningen i Kiruna höjts. Nu jobbar bara legitimerade läkare där, och flera är specialiserade akutläkare. Tidigare bemannades akuten enbart av AT-läkare.
– När du var som mest sjuk fick du träffa den läkare som var som mest oerfaren, säger Helena Fredriksson Ågren, verksamhetschef på avdelningen för akut omhändertagande.
Hon var chef för den nu nedlagda operativa verksamheten på Kiruna sjukhus – och hon har svårt att se alternativ till det system som nu är satt på plats. Det är viktigt att inte fixera sig på geografin, anser hon. Till exempel har man sett till att en patient som kommer till Kiruna direkt kan läggas in i Gällivare, istället för att skickas till akutmottagningen i Gällivare där han eller hon måste berätta samma historia för en ny AT-läkare.
– Hur vi har arbetat efter nedläggningen är inte så känt. Den allmänna uppfattningen är att det inte fungerar – men man arbetar med patientflöden och vårdprocesser, säger Helena Fredriksson Ågren.
Lars-Åke Mukka håller med om att det akuta omhändertagandet fungerar bra – men enligt honom har sjukhuset tappat mycket kompetent personal som inte ville stanna efter att akutkirurgin lades ner.
– Problemet är att patienter ligger längs vägarna. Det är inte patientsäkert. Det är ovärdigt Norrbotten, säger han.