"Förändringarna går snabbare och snabbare i fjällvärlden", tycker Patrik Kansa.
– Det här är nog något vi får vänja oss vid framöver, att det blir ett ökat sedimentinslag i älvarna, säger glaciärforskaren Per Holmlund vid Stockholms universitet.
Kalixälvens källsjöar ligger på ett pärlband efter Nikkaluoktavägen, väster om Kiruna. Från Nikkaluokta och österut räknat är det Paittasjärvi, Laukkujärvi, Holmajärvi och Kaalasjärvi, innan vattensystemet bildar Kalixälven, vid Kaalasluspa.
Här bor Patrik Kansa, och han har följt förändringarna över tid men aldrig sett en syn som kan jämföras med årets.
– Aldrig har vattnet varit så grönaktigt av sediment som i år, ända ned i slutet av Kaalasjärvi. Men jag är inte så jätteförvånad samtidigt. Det känns som att förändringarna i fjällvärlden går snabbare och snabbare. Jag har ju renar och brukar vara vid Alesjaure sommartid. Platser där snö och is alltid brukar ligga kvar hela sommaren är helt borta, säger Patrik Kansa.
Olov Sarri i Nikkaluokta bär på liknande känslor och observationer.
– Jag har aldrig sett något liknande när det gäller snöfält som smält och regnat bort i sommar. Det är nog mest glaciärerna kvar som smälter och det vattnet för med sig mycket jökelslam. Normalt sett ska vattnet här vara helt klart redan i början av september, säger han.
Kombinationen av flera faktorer har gjort årets sommar extrem när det gäller snösmältningen, anser glaciärforskaren Per Holmlund.
Per Holmlund anser att årets sommar varit lite av en "perfekt storm" när det gäller snösmältningen och smältningen av glaciärer.
– Sommaren kom tidigt till fjällvärlden. Det har varit en lång, varm sommar, och även kraftiga regn. Det var också relativt lite snö i stora delar av fjällen i våras. Allt detta har blivit en olycklig kombination och glaciärerna har tagit enormt mycket stryk i sommar och höst, säger han.
Kaalasjärvi vid Kaalasluspa, strax innan Kalixälven tar vid.
39 glaciärer avvattnas i Paittasjärvi, enligt Holmlund. Det mesta kommer via Vistasjokk och Ladtjojokk.
– Det är inte givet att det ser likadant ut nästa sommar, eftersom den här sommaren sticker ut. Men som sagt, jag tror helt klart att det är något vi får vänja oss vid framöver, säger han.
NIna Kirchner, föreståndare för Tarfala forskningsstation, har varit på en expedition i Grönland under augusti och september och har inte följt snösmältningen på plats, men skriver under på allt som Holmlund för fram.
– Snösmältningen har varit intensiv. Jag tror vi kommer att se samma fenomen fler gånger de närmaste åren.
Nina Kirchner, föreståndare för Tarfala forskningsstation.
Hur mycket har glaciärerna dragit sig tillbaka i sommar?
– Vi får ny statistik nästa vecka, säger Nina Kirchner.
Att det klara, vackra fjällvattnet i framtiden kan bli grönt eller brunt är en sak. Men bland lokalbefolkningen finns farhågor för hur miljön och fisket kan påverkas.
Svårt att säga, anser Sara Elfvendahl, biolog vid länsstyrelsen.
– Det finns en risk att det påverkar reproduktionen för höstlekande fisk. Om sediment avlagras och täcker rommen. Samtidigt väljer ju fisken att leka i strömmande vatten där det är mer genomströmning, så det kan hända att det inte blir så stor påverkan. Mer slam kan förändra näringsregimen i vattnet, men hur det påverkar är oklart, säger hon.
Sara Elfvendahl, biolog vid länsstyrelsen.
Per Holmlund tror att den ökade glaciärsmältningen kan ställa till problem för vattenkraften i framtiden, eftersom vattnet för med sig sediment.
– Nu är Kalixälven inte utbyggd, men det är inte långsökt att tro att utvecklingen kan bli liknande i andra älvar. Det blir ett ökat slitage på kraftstationerna och det blir större ansamlingar av sediment i dammarna, säger han.