Olov-Anders Sikku på jobbet i EU-parlamentet i Bryssel.
Statsvetaren Olov-Anders Sikku, 32, jobbar som pressekreterare för socialdemokraterna i EU-parlamentet, Bryssel. Den nu avlidne EU-parlamentarikern och socialdemokraten Erik Bergkvist från Umeå sökte en ny pressekreterare för 2,5 år sedan.
– Han ville ha någon som kunde norra Sverige-frågor och då halkade jag in på ett bananskal, säger Sikku.
Det skulle bli ett jobb i hetluften från start. Ryssland invaderade nämligen Ukraina i samma veva som Olov-Anders Sikku lämnade Uppsala och flyttade till Bryssel.
– Det kastade om allt härnere och har präglat allt vi gör. Energi blev plötsligt väldigt viktigt. Stora delar av Europa har varit beroende av rysk gas och Erik jobbade med energifrågor. Man såg med ens tydligare hur allt hänger ihop och att man arbetar gemensamt. I Sverige har vi ingen gas som vi eldar husen med, men däremot, om man stänger av gasen så blir det mycket dyrare el i hela Europa. Även för oss, säger Olov-Anders Sikku.
Erik Bergkvist var aktiv i flera tunga EU-utskott; industri- och energiutskottet, transportutskottet och regionala utvecklingsutskottet. I februari i år avled Bergkvist i sviterna av cancer.
– Han blev sjuk under hösten och var förhandlare för rapporter fram till en kort tid innan han gick bort. Han var verksam hela vägen in i slutet. Erik och jag jobbade mycket med norra Sverige, att lyfta de förutsättningar som man har när man bor norr om Stockholm. Man kommer väldigt nära sin parlamentariker, säger Olov-Anders Sikku.
Erik Bergkvist hade en synnedsättning som gjorde arbetet mellan Sikku och Bergkvist ännu tätare.
– Mitt jobb är ju att se till att parlamentarikerns röst hörs. Man diskuterar väldigt mycket för att landa rätt. Erik hade en synskada så allt som var textbaserat tog jag fram tillsammans med honom. Man blir lite av en förlängning av den man jobbar för.
Socialdemokratiske parlamentarikern Erik Bergkvist och pressekreteraren Olov-Anders Sikku tillsammans på uppdrag i Bryssel. Bergkvist gick bort tidigare i år. De jobbade drygt två år tätt tillsammans.
Erik Bergkvist var den enda ledamoten från Norrland om man räknar att Norrlands sträckning norrut startar vid Dalälven. Hans uppgift och därmed Olov-Anders Sikkus uppgift,var att fokusera och informera om hur beslut som fattas i EU påverkar norra Sverige.
– Kunskapen behövs om hur olika typer av lagstiftning slår på olika sätt. Om man har väldigt långa avstånd exempelvis så kräver det helt andra åtgärder. Här i Belgien, där det är tätt mellan städerna, går det att åka tåg överallt medan i Norrlands inland så har man färre alternativ. Om man inte lyfter de perspektiven då kommer de inte med i det EU beslutar. Vi har långa avstånd, mycket folk som bor i glesbygd och det behövs alternativ som gör att det går att leva i de nordligaste delarna av Europa också. Där gjorde Erik ett viktigt jobb.
Olov-Anders Sikku har en master i statsvetenskap, har vuxit upp i Östersund men har också vistats mycket i Soppero eftersom hans pappa kommer därifrån. Han är känd för jämtlänningar som krönikör i ÖP, Östersunds-posten, och har en bakgrund inom humor-tv.
– Vi hade en humorserie som hette Bauta i SVT (sändes i kanalen 2017). Jag är också med i julkalendern "Snödrömmar", som börjar sändas i december i år. Vi spelade in den i Kåbdalis och Älvsbyn, säger han.
Julkalendern "Snödrömmar" spelades in i Älvsbyn under förra hösten. Vid NSD:s besök på inspelningsplatsen spelades scener med Olov-Anders Sikku in.
Efter Erik Bergkvist bortgång i februari så tog göteborgaren Linus Glanzelius över för socialdemokraterna i parlamentet. Olov-Anders Sikku har sedan jobbat med honom, under den tid som Glanzelius hann med som parlamentariker innan EU gjorde uppehåll.
– Mitt jobb går ut på att försöka förklara vad vi gör här nere i Bryssel. Förklara vilka beslut som fattas, vilka frågor vi driver och hur det kan påverka hemma i Sverige. Jag har kontakt med medier och ser till att min parlamentariker vet vad den ska säga, var han ska vara och vad han inte ska säga.
Han medger att det kan vara en utmaning att få fram budskapet. EU är en så stor apparat så det kan vara komplicerat att förklara hur ett beslut påverkar gemene man.
– Det är verkligen en utmaning. Det är stora beslut som omfattar hela Europa som man fattar här. Ibland kan det därför vara ganska svårt att förutse vad som händer när direktiven ska tillämpas i svensk lagstiftning och hur det påverkar på lokal nivå. Det är verkligen lite av ett detektivarbete och att försöka gräva sig ner för att se hur man exempelvis påverkas i Norrbottens inland av besluten.
EU-parlamentets plenisal i Bryssel. Europaparlamentet har 705 ledamöter som utsetts av väljarna i EU:s 27 medlemsstater. Sedan 1979 väljs ledamöterna genom allmänna direkta val för en femårsperiod.
Just nu är Norrbotten i fokus inom EU på mer än ett sätt.
– Man kommer att se att EU har pekat ut vissa vägar och järnvägar som viktiga. Malmbanan är en sådan strategiskt viktig järnväg. Det senaste året har man fokuserat på militär mobilitet i EU. Då har pengar riktats mot Malmbanan för att rusta upp den och för att klara vår säkerhet. Det kommer att synas att det kommer pengar där. EU har också en ny strategi för laddstolpar. Sverige ligger ganska långt fram ur ett europaperspektiv men det ska gå att köra ”ren” bil överallt i Norrbotten - inte bara i städerna.
Malmbanan är välkänd bland Brysselparlamentarikerna. Nu skjuts pengar till den prioriterade banan.
Kriserna som pågått och som präglat hans jobb i Bryssel har visat EU-samarbetets styrkor.
– Det har varit så många kriser som har avlöst varandra och jag tror inte att man hade kunnat lösa dem på egen hand. EU-samarbetet har visat vad det faktiskt kan betyda när det verkligen gäller. Under pandemin, under kriget, energikrisen som var, har jag slagits av att det är ett nödvändigt samarbete även om det är en väldigt stor koloss att ”putta fram”. Det är ett demokratiskt system och det ska knådas i alla instanser och bli rätt överallt, vilket är viktigt.
Men EU kan tyckas vara väldigt långt borta för många norrbottniska väljare.
– Det är ett av EU:s stora problem, att nå fram. Det är ett väldigt komplext system. För mig tog det jättelång tid att förstå hur allt hänger ihop och jag förstår nog inte allt än. För den som inte är politiskt insatt eller inte möter EU mer än när det är val vart femte år, den har en uppförsbacke. Så är det, säger Olov-Anders Sikku.
Sverige har ett lågt väljardeltagande i EU-valen. I Norrbotten röstade 50,4 procent av de röstberättigade i förra EU-valet för fem år sedan.
–Det kan vara svårt att förstå vad man röstar för och vad man får ut av en röst. Men jag hoppas att det syns bättre nu än tidigare vad EU kan göra, vilka utmaningar EU kan påverka som till exempel klimatet och säkerheten eller att hantera stora kriser.
Fokuset kring EU-frågorna kan bli felriktade anser Olov-Anders Sikku.
– Småfrågorna kan få stort utrymme som debatten om man får bränna löv eller inte och frågan om snuset. Där tror jag att politiken måste ta ansvar och vara ärlig med vad EU kan göra. Jag tror att alla måste ta ansvar för att det är rätt information som ges och att man kan göra ett informerat val och förstå vad det är man får om man röstar på ett visst parti.
Historiskt sett har det funnits få parlamentariker från norra delen av landet. Men det finns ett ökande intresse i EU för norra Sverige med den "gröna omställningen", nyindustrialiseringen, och säkerhetsläget kring Arktis.
– Här nere i Bryssel har man ganska bra koll på vad det är som pågår i norra Sverige. Man har ögonen på vad som händer och därför är det jätteviktigt att de som bor i norra Sverige är representerade så att det inte blir så att besluten fattas utan att det finns människor som berättar om vad som är viktigt för Kiruna, Soppero och Norrbotten, säger Olov-Anders Sikku.