Från mellandagarna och framåt har det varit full trafik till återvinningscentralen längs vägen mot Kurravaara utanför Kiruna.
Ingemar Johansson jobbar vid sorteringsrampen. Han har tagit emot och kört undan 18 korgar med elektronik, varav det mesta är utrangerade tv-apparater av den gamla, tjocka sorten.
Varje korg rymmer åtta-tio tv-apparater plus andra småprylar. Hur många tv-apparater som fungerar kan han bara spekulera i.
- Det är säkert hälften om inte mer. Men det är klart, vad ska man göra av sin gamla tv om man inte har plats hemma. De har ju inget andrahandsvärde, säger Ingemar Johansson.
Behåller sin tv
Själv har han inte bytt ut sin gamla tjock-tv och har inte för avsikt att göra det heller.
- Det är den bästa tv:n och den lär hålla ett tag till. Däremot har jag märkt att det redan har börjat komma in platt-tv-apparater här, säger han.
Det var 2006 som det för första gången såldes fler platta tv-apparater än tv-apparater med bildrör. Därefter exploderade marknaden.
Under 2007 såldes omkring 850 000 platt-tv-apparater om året i Sverige och där har siffran legat sedan dess.
Det handlar om flera miljoner nya tv-apparater på några år och lika många som ska ersättas.
Redo för sista färden
I morgon gör Kirunas apparater sin sista färd till Skellefteå där de demonteras, varpå materialet sorteras och återvinns i den grad det är möjligt.
Urpo Taskinen i Juoksengi har jobbat med natur- och miljöfrågor sedan 1983. Han tror att en stor del av konsumtionen handlar om tröst och statusbyggande, och väldigt liten del om verkliga behov. Varför skulle man annars byta ut en fungerande tv?
- Det kan finnas en liten vinst om den nya tv:n drar mindre energi. Men framför allt handlar det om att vi blir itutade de senaste trenderna. Någon producerar saker i stora mängder och någon måste köpa dem. Det är tillväxten som är det stora problemet, säger han.
Sprider medvetandet
Han ser inte straffskatter eller produktransonering eller andra möjliga myndighetsregleringar som någon lösning.
- I ett politiskt system måste det finnas en folklig acceptans för åtgärderna.
Därför vill han i stället försöka sprida ett medvetande om hur allvarlig klimatfrågan faktiskt är. Den uppgiften är viktigare än att peka finger åt grannen som slarvar med sopsorteringen eller sätter sig i bilen trots att det bara 300 meter till affären.
- Det är inte fel att göra allt man kan, men man behöver få perspektiv på frågan. Om vi inte radikalt förändrar vårt sätt att leva kommer klimatsystemet att rusa och vi blir till sist utrotade, säger Urpo Taskinen.