Lapplandsupproret föddes för snart två år sedan, som en reaktion på neddragningarna inom sjukvården i Lapplands inland. I helgen hölls stormöte i Kiruna för att informera om läget. Mötet anordnades tillsammans med Aktionsgruppen för Kiruna sjukhus och vuxenskolan. En av frågorna som togs upp var situationen på Kiruna sjukhus. Förutom Monika Thelin var Åsa Holmdahl och Birgitta Stålnacke, som jobbar på sjukhuset, med och informerade om läget.
– Folk som har varit och lyssnat har blivit förvånade över att saker ser ut som de gör. Att dagens situation på Kiruna sjukhus är så bedrövlig som den är, säger Monika Thelin.
Hur menar du?
– Det lilla som finns kvar av kirurgi finns i realiteten inte kvar så det är en oerhörd försämring. Många undersökningar blir fördröjda. Skopier fördröjs på grund av att sterilcentralen finns i Gällivare. Det är bara två sändningar i veckan så ibland står de utan instrument. Säg någon som har cancer i tjocktarmen, det ska åtgärdas fort men det kan man inte göra då grundläggande undersökningar försenas, säger hon.
Ett envetet arbete
Monika Thelin säger att syftet med stormötet är att upplysa människor om situationen. Att något skulle förändras på kort sikt tror inte Lapplandsupproret, utan deras jobb består nu i att hitta fler vägar för påverkan. Bland annat genom att rikta in sig mot regeringen och EU.
– Vi måste se det här på längre sikt och större perspektiv, det är endast en inriktningsförändring från regeringen som skulle kunna göra något. Eller att man förstatligar sjukvården, vilket vi vill. Men det tar tid. Det här måste vi se som ett jobb för våra barn och barnbarn. De som tror att det bara är att knäppa med fingrarna och att vi skriver till regeringen eller socialstyrelsen så får vi kirurgin tillbaka måste tänka om, för så är det inte. Det är ett långt och envetet arbete och det är vi beredda att fortsätta med, säger Monika Thelin.