Det byggs i det nya Kiruna. Det är många män i gula arbetskläder på gatorna. Bakom stadshuset hamras det mot sten när gatustenar läggs på plats. Där jobbar det äkta paret Rita Vieira och Joao Silva Vieira. De tar en paus i arbetet när lokaltidningen vandrar förbi.
– Det är soft här, inte så mycket stress och trafik. Det är bra jobbförhållanden, säger Joao Silva Vieira.
Joao har jobbat i Stockholm men lockade med sig frun upp när han hamnade i Kiruna. De är båda från Portugal och trots att de inte bott så länge här kan de tänka sig att bli kvar.
– Jag vet inte vad de skulle behöva göra för att locka mer folk, jag tycker det är så bra här, säger Joao Silva Vieira.
– Fler arbetsplatser för kvinnor, inte bara byggarbeten. Och bättre transportmöjligheter, det är så dyrt att flyga till och från Kiruna, tillägger Rita Vieira.
På andra sidan Stadshuset kommer kommunalrådet Emilia Töyrä (S) ut. Hon ser stora möjligheter med industriomställningen men hon och andra kommunpolitiker ser farhågor med ett samhälle med allt fler män.
– Det är 1 200 fler män än kvinnor i Kiruna, och då ska man komma ihåg att de som veckopendlar, som kör fly in fly out, inte är medräknade. Och det är ju mest män.
Vad gör ni åt kvinnounderskottet?
– Det är ett dilemma som många Norrbottenskommuner har, men det är inte lika extremt någon annanstans som här vad jag har förstått. Det handlar mycket om trygghet, är det en väldig mansövervikt så upplever man ett samhälle som mindre tryggt. Ju högre densitet av män desto högre kriminalitet är det statistiskt sett, säger Emilia Töyrä (S), ett av tre kommunalråd i Kiruna.
Kiruna kommun har som mål att öka befolkningen från 22 500 till 25 000 personer. Men det finns också en oro för att industriomställningen ska medföra ökad arbetspendling, och ännu färre kvinnor i samhället.
– Vi behöver öka vår befolkning men om den inte ökar jämställt, så spär vi på den här obalansen. Efter samtal med polisen ser vi att vi ligger bra till när det gäller brottslighet i dag, alltså på en normal nivå. Men när det blir de här stora industrisatsningarna så finns det risk för att allt ifrån droghandel till våldsbrott och prostitution kan öka. Där måste vi ha en beredskap, säger kommunalrådet Emilia Töyrä (S).
Är du orolig?
– Nej. En viss oro är det så klart. Men framförallt känner jag att det är en jättemöjlighet med omställningen. Det som lockar många unga är en plats att kunna plugga. Utifrån den gröna omställningen som vi är inne i så kommer det finnas mer forskning och utbildning. Vi jobbar för att få till fler platsförlagda utbildningar, och inte bara med inriktning på tekniska utbildningar.
Kommunledningen har som målbild ett Campus med 200 studenter och fler utbildningar som genomförs i Kiruna. De hoppas kunna samarbeta med fler universitet och kunna erbjuda utbildningar inom vård och omsorg på plats i Kiruna.
Hur ska ni hålla kvar kvinnorna?
– Vi måste bland annat aktivt jobba med återrekrytering. Se vilka som flyttat, varför har den personen valt att lämna kommunen? Det finns en bild av vilka som valt att lämna, men stämmer den? Vi måste ju ha något att gå på, säger Emilia Töyrä (S).
Det pågår ett arbete i kommunen med enkäter för att kartlägga varför folk flyttar hit och varför de lämnar Kiruna. Första enkäterna till en pilotgrupp skickades ut förra veckan.
På Folkets hus-parkeringen i gamla Kiruna centrum träffar vi trettonåriga Matilda Tuisku från Abisko. Hon vill bli läkare, sjuksköterska eller barnmorska när hon blir vuxen. Utöver de drömmarna har hon ett teaterintresse. Just nu tror hon inte att hon kommer välja Kiruna i framtiden.
Politikerna vill hålla kvar unga tjejer i kommunen, har du något tips till dem?
– Fler aktiviteter och föreningar, för om vi tycker det är roligare att vara här då kanske vi blir kvar.
Vad tycker du är roligt?
– Jag går på teater och det tycker jag är väldigt kul. En del av mina kompisar går på speldagar, säger Matilda Tuisku.
Hennes mamma Sandra Nilsson Tuisku tycker att det borde finnas mer för ungdomarna att göra. Hon hoppas också på satsningar på yrken som är viktiga för samhällsfunktionen.
– Överlag tror jag att det är folk inom yrken som vård, skola och omsorg som lämnar Kiruna. Man måste ta hand om den personalen, det tror jag är viktigt.
Hon fortsätter:
– Just det med fly in fly out tror jag är ett problem på många sätt. Skatteintäkterna går till andra kommuner. Alla de människorna är ju potentiella Kirunabor, även deras familjer. Det handlar om barn som hade kunnat gå i skola och växa upp här.
På Jägarområdet har LKAB sitt kontor för samhällsomvandlingen. Där träffar vi Anna Skogh, som lämnade Stockholm för Kiruna för tjugo år sedan. Sedan två år tillbaka jobbar hon på LKAB som ansvarig för sponsring och samhällsengagemang.
– Vi vill inte gå åt det hållet, att det blir fly in fly out. Vi vill ju att folk ska bo och leva sina liv här. Vi lägger mycket fokus på barn och ungdomar för att få dem att vilja leva kvar här, med utbildningsinsatser för att få unga intresserade av teknik, och då gärna även tjejer.
Är det ett problem för er att det är färre kvinnor än män i kommunen?
– Ja vi ser det som ett problem, och vi ser samma problematik i Gällivare. Vi har ett egetintresse av att det ska vara kvinnor och män och mångkultur på jobbet. Det är superviktigt för oss.
Vad är industrins ansvar i det här?
– Det är ett stort ansvar. Det är svårt att säga vad som är ansvaret och vad som är egenintresset. Vi är ju helt beroende av att det finns folk här som vill jobba och som är progressiva människor som hänger med i vad som händer. Det är så företag utvecklas, säger Anna Skogh.
Slutligen ställer vi frågan till civilminister Erik Slottner (KD), då han var på besök i kommunen.
Det talas om brist på kvinnor och en risk för fly in fly out-samhällen som följd av industriomställningen, vad gör regeringen för att motverka det?
– Vi är medvetna om problemet och det lyfts upp ibland i olika sammanhang. Det beror också vilken arbetsmarknadsstruktur som är på orten. Här i Kiruna finns planer på satsning på högre utbildning. Det finns inga konkreta åtgärder som jag kan säga att regeringen kan göra men jag är övertygad om att utbildning är viktig. I takt med ökad industrialisering kommer behov av andra jobb med annan arbetsmarknad som attraherar kvinnor, och som i förlängningen kan locka fler kvinnor, säger civilminister Erik Slottner (KD).