– Esrange är en väldigt betydande del i att Sverige kan vara en ledande rymdnation, vilket vi är, säger Helene Hellmark Knutsson, (S), rymdminister.
Hon var förstås, liksom ett stort antal representanter för olika aktörer i rymdbranschen, inbjuden till lördagens jubileumsfest i stadshuset.
Och visst finns det anledning att fira Esrange. Under de 50 år rymdbasen har funnits har mer än 550 raketer och lika många ballonger skjutits upp härifrån. Esranges satellitstation är nu en av de största i världen. Satellitövervakningen ger som bekant olika typer av information om jorden, medan projekten med raket- och ballonguppsändningar till stor del handlar om att stötta grundforskning inom olika discipliner.
Det här innebär i sin tur att de konkreta resultaten - nyttan med verksamheterna vid Esrange - syns inom olika områden.
Lennart Poromaa, platschef på Esrange, förklarar:
– Det är grundforskning i mycket. Det kan vara medicinsk forskning - att man tittar på hur man kan få mediciner att fungera, speciellt kanske även i rymden. Men det handlar också om att försöka förstå saker och ting: Hur fungerar växtlighet när man inte har gravitation? Nya material som idag används i flygplan är testade med den här typen av grundforskning. Nya legeringar som man inte kunnat få fram tidigare har man kunnat se och återskapa genom att man forskat med röntgen på sondraketer. Så det finns mycket man kan göra, säger han.
Forskningen möjliggör utveckling av ny teknik.
– Det är sådant som senare kommer in i vårt vardagsliv. I din mobiltelefon eller bilindustrin till exempel. Man kan se att framtidens bilar kanske inte kommer att köras av oss människor. Då behövs ny teknik och sådant forskar man också på, fortsätter Lennart Poromaa.
Framöver kommer man kanske att kunna skicka iväg mindre satelliter från Esrange. Till skillnad från raketer och ballonger stannar de i en omloppsbana runt jorden. Men för detta krävs en rejäl investering. Enligt en färsk rapport av Jan Nygren handlar det om ungefär en halv miljard kronor. Regeringen väntas fatta beslut om saken nästa år.
En sådan satsning skulle innebära att Esrange kan erbjuda många fler tjänster. NSD frågar rymdminister Hellmark Knutsson hur viktigt det är att det finns en marknad för tjänsterna.
– Vi gav Jan Nygren det här uppdraget för att han skulle titta på om det går att få medfinansiering på vissa delar, och se hur stor efterfrågan är. Slutsatserna i hans rapport är att man bör göra den här investeringen för att Esrange har goda förutsättningar och för att efterfrågan är väldigt stor. Vi kommer vilja öka övervakningen och all data om jorden vi kan plocka ner från rymden. Det här behövs både för kommersiellt bruk, men också för forsknings- och samhällsbruk skulle jag vilja säga.
Hon fortsätter:
– Nu har Jan Nygren varit tydlig med att själva infrastrukturen bör man nog stå för från samhällets sida, men vad gäller driften bör det också finnas en kommersiell efterfrågan. Och där behöver vi få ytterligare värdering av hur det ser ut.
Pekar det åt något håll ännu?
– Det är för tidigt att säga. Men man måste ändå understryka att det Jan Nygren kommit fram till är att vi har extremt goda förutsättningar i och med att Esrange redan finns, säger rymdminister Hellmark Knutsson.