LKAB planerar att stegvis öka produktionen av järnsvamp fram till 2050. Den första HYBRIT-anläggningen för järnsvamp med vätgasproduktion ska byggas i Malmberget.
Under fredagen kom beskedet att LKAB krokar arm med Statkraft. Det är enorma mängder el som behövs för att göra vätgas. Och vätgasen behövs för att göra järnsvamp, som behövs för att göra stål utan att använda sig av kol.
– Härmed demonstrerar vi vår ambition om att få till stånd förnybar energiproduktion som utgör ett viktigt bidrag till en omställning som är absolut nödvändig för såväl klimatet som att säkra Sveriges konkurrenskraft framgent, säger Jakob Norström, VD för Statkraft Sverige, i ett pressmeddelande.
Det är mycket som är oklart i planerna kring var både el och vätgas ska produceras. LKAB undersöker just nu möjligheterna att lägga en vätgasproduktionsanläggning i Porjus.
– Det finns olika koncept i norr som vi håller på att titta på nu. Elen ska dit vätgasen produceras. Det gäller att få ihop hela det systemet, vi tar det steg för steg, säger Niklas Johansson, direktör kommunikation och klimat, LKAB,
Det råder markkonflikter på många håll, och vindkraft tar stor plats, hur ser ni på det?
– Ska vi bli av med olja, kol och gas i våra samhällen så kommer det att märkas. Det vi ser är att vi sitter i norra Sverige med trumf på hand. Ypperlig malmkvalitet och fossilfritt elsystem. Men det här måste diskuteras med alla intressenter, om var det passar bäst.
LKAB räknar med att järnsvampen är värd minst tre gånger så mycket som järnmalmspellets.
– Elproduktionen måste byggas ut i takt med det här, annars kan vi inte få ihop det. Alla vill ha låga elpriser men ingen är mer intresserad av låga elpriser i norr än LKAB, som vill ha el motsvarande ett helt land om 25 år, säger Niklas Johansson, LKAB.
Hur nära behöver vindkraften vara vätgasproduktionen?
– Det går att göra på olika sätt. Du kan transportera el till nätet och lägga vätgasproduktionen någon annanstans. Men vad som blir bäst beror på så många olika faktorer. Det finns olika koncept i norr som vi håller på att titta på nu. Det gäller att få ihop hela systemet, till så låga kostnader som möjligt, och att det stör så lite som möjligt, säger Niklas Johansson, direktör kommunikation och klimat, LKAB.