– Lagstiftningen är skriven utifrån ett storstadsperspektiv och utgår från att tillgången till personal är stor, säger Anders Karlsson, rektor för Språkcentrum tills alldeles nyligen.
NSD träffar honom och den nya rektorn, Elisabeth Virkkunen, på Bolagsskolan där kommunens förberedelseklasser och asylförskola håller till. Ett mål med den nya skollagen är att eleverna snabbare ska integreras i den vanliga skolan. Vid Bolagsskolan försöker man redan nu förändra arbetssättet så att eleverna tidigt förbereds för att börja i vanlig klass.
Enligt ändringarna i skollagen ska elevernas befintliga kunskaper kartläggas och följas upp på ett mer djuplodande sätt. Det tycker Anders Karlsson och Elisabeth Virkkunen är bra, även om det kommer ta mer av pedagogernas tid i anspråk.
Det svåra, förklarar de, är att lyckas rekrytera personal som talar elevernas modersmål. Personalen måste naturligtvis också vilja arbeta i skolan och med barn, vara lämpliga för det, helst ha en pedagogisk utbildning liksom ett oklanderligt brottsregister.
De dryga 70 barnen och eleverna i asylförskolan och förberedelseklasserna talar alltifrån tigrinja (huvudspråk i Eritrea) till arabiska, somaliska och thai. I den vanliga skolan har eleverna rätt att läsa svenska som andraspråk, de har rätt till modersmålsundervisning och till studiehandledning på modersmål. Och många elever lär behöva stöd även i den vanliga skolan.
Det är Elisabeth Virkkunen som ansvarar för att rekrytera och organisera de flerspråkiga, ambulerande, lärarna. Hon säger att förändringarna i skollagen innebär ”väldigt intressanta”, men svåra utmaningar.
– Det är viktigt att vi lyckas för barnens bästa. Utmaningarna känns lite mindre med tanke på de duktiga pedagoger som redan finns här.
Hur mycket mer pengar som behövs från kommunen mot bakgrund av förändringarna i skollagen är ännu oklart. Enligt regeringens höstbudget ska staten ta ett större ekonomiskt ansvar för nyanlända elevernas utbildning.
– Skrivningarna i budgetpropositionen är lovvärda, men staten borde ta hela det ekonomiska ansvaret för de här elevernas skolgång. Det är viktigt ur ett likvärdighetsperspektiv att kommuner med mindre resurser inte tvingas ge en sämre utbildning än stora kommuner som till exempel kan göra stordriftsfördelar, säger Anders Karlsson.