Stadsflytten som kom av sig
Vad blev det av stadsflytten i Kiruna? Vad händer det ingenting och varför hörs det så lite om den? I ett antal artiklar ska Hans Sternlund försöka reda ut begreppen. Han har bland annat besökt en blåsig bergssida där fjällbjörkarna står orörda.
Christer Vinsa är Kiruna kommuns projektledare för stadsomvandlingen.FOTO:HANS STERNLUND
Foto:
Är det möjligen det nya Kiruna som börjar ta form? Ja, på sitt sätt, men kanske inte som många har trott och förväntat sig.
Det är stormarknadsområdet som breder ut sig med nya butiker över många tusen kvadratmeter, här som på så många andra håll i landet. Det är en utveckling som man inte kan förhindra - och kanske inte heller ska.
Utveckling ger ett större utbud, nya jobb och större skatteintäkter.
Kontrasterna är dock slående när man jämför med området vid foten av berget Luossavaara, nordväst om Kiruna. Där står fjällbjörkarna fortfarande orörda i nordanvinden som friskar på.
Det har gått över fem år sedan Kiruna kommun slog på stora trumman och förkunnade att "vi ska flytta en stad" och det var hit till nordväst den skulle flyttas.
Så vad har hänt sedan dess? Absolut ingenting om du frågar herr Johansson eller fru Fjellborg, det vill säga den typiske Kirunabon på gatan. Bara en massa prat, planerande, pappersvändande och ännu mera prat.
Frågar du Christer Vinsa får du en helt annat bild. Han är kommunens projektledare för det som numera inte kallas stadsflytten, utan samhällsomvandlingen.
- I min värld är det precis det som det handlar om. Vi har en hel stad att hantera, inte bara det som ska hända i nordväst. Oavsett var man bor i Kiruna kommer man att påverkas på ett eller annat sätt. Det är resrutter som ändras eller skolor och boenden som försvinner, säger han.
Han är mycket väl medveten om otåligheten och frustrationen bland Kirunaborna. Prat och planerande ska dock inte föraktas. Det gäller att göra så rätt som möjligt från början i en stor omvandlingsprocess.
Christer Vinsa påpekar också att det har hänt mycket på extremt kort tid. LKAB som tar räkningarna har redan lagt ut mellan 600 och 700 miljoner på samhällsomvandlingen och två konkreta byggen är redan slutförda.
4 Vattenfall har byggt en helt ny elförsörjning som går runt hela Kiruna för att stan ska kunna utvecklas åt vilket håll som helst. Tekniken är så nyutvecklad att experter från hela världen kommer på studiebesök till ställverken.
4 Samtidigt har kommunen låtit dra om spillvattenledningen till reningsverket i en helt ny sträckning för 64 miljoner kronor.
Båda projekten har passerat relativt obemärkta. Alla tar för givet att lampan ska tändas när man trycker på knappen och att bajset ska försvinna när man spolar i toaletten.
Nu har LKAB lovat att även bygga hus som ska stå klara senast 2012 när sprickorna når fram till första bostäderna i Kiruna. Men ännu är marken i statlig ägo, arbetet med detaljplanen har inte startat och ingen kan säga när spaden sätts i jorden.
Varför tar allt sådan tid, upprepar herr Johansson och fru Fjellborg i kör.
Christer Vinsa tar till orda igen.
- Vi började med ett tomt ark för fem år sedan. Efter det har vi tagit fram en översiktsplan på fruktansvärt kort tid. Fortfarande har vi inte alla fakta på bordet och förutsättningarna ändras hela tiden.
Byggde man möjligen upp för stora förväntningar i talet om att flytta en stad?
- Det var nog en medveten strategi för att sätta Kiruna på kartan. Det väckte ett enormt intresse som fortfarande håller i sig. Det roliga är att de vill veta mest om hur vi är organiserade, om hur de stora samhällsintressena hålls ihop, säger Christer Vinsa.
Faktum är att trycket är så stort att Kiruna kommun har fått anställa en informatör som enbart arbetar med samhällsomvandlingen.
Lina Näsström har sitt kontor en trappa upp i Stadshuset, men det är inte så ofta som hon är där. Allt som oftast är hon upptagen av någon tillrest delegation från någon del av världen.
Journalister och samhällsplanerare fortsätter att resa till Kiruna trots avsaknaden av synliga tecken på att staden är satt i rörelse.
- De blir tvärtom ännu mer fascinerade när de inser magnituden i projektet. Det är ju inte ett tioårsprojekt utan en omvandling som kommer att pågå under lång tid framöver.
De som hon inte når är.... Kirunaborna.
De hör inte av sig till informationsavdelningen och går i relativt liten utsträckning på samråd, utställningar och informationsmöten. Ändå är ortsbefolkningen den viktigaste målgruppen.
- Vi försöker hitta komplement till informationsmötena, men det är inte så lätt, säger Lina Näsström.
Hon säger att det finns många frågor som skulle behöva lyftas, som hur hela staden ska kunna fungera under omvandlingsperioden, hur människor ska kunna känna trygghet och hur kulturmiljöer ska kunna bevaras.
- När man börjar förklarar komplexiteten får människor ofta en annan bild av vad det handlar om. Ju längre vi kommer i processen desto fler aspekter kommer det fram, säger hon.
Om det har varit stiltje i fem år kommer det att hända desto mer de kommande fem åren. Till hösten startar till exempel det stora järnvägsbygget som ska pågå i tre år.
Christer Vinsa lyfter fram en annan infrastruktursatsning som definitivt kommer att märkas. När nya E 10, med nya infartsvägar, börjar byggas kommer hela kvarter att rivas eller byggas om. Bygget har också psykologiska effekter.
- En ny genomfartsled väcker tankar och idéer bland investerare och exploatörer. De föreställer sig nya hotell och mackar, precis som vi vill att de ska göra. Politikerna har satt ned klackarna och sagt att de förutsätter att den ska vara klar till 2015.
Det finns med andra ord snart arbete på annat håll för grävskoporna på stormarknadsområdet och tids nog kommer de också att gå lös på fjällbjörkarna i nord-
väst.
Om 40 år kommer de tillbaka igen.
Då har sprickorna nått fram till stormarknaderna och det är det dags att börja riva det som snart ska byggas.
Så jobbar vi med nyheter