Det blev plus sju miljoner kronor i resultat för Tekniska verken under 2012. Vinst alltså, för tredje året i rad. Anledningen? Bland annat norska sopor.
- Avfall går mer och mer åt att bli en handelsvara, säger Jan Fjordell, vd.
Efter några tunga år i mitten av 00-talet har alltså trenden vänt för det kommunalt helägda bolaget.
Importavfall
Jan Fjordell menar att vinsten de senaste åren beror på många olika faktorer.
- Det är många små detaljer
vi arbetat med för att öka lönsamheten, bland annat att värmeverket går bättre, säger Jan Fjordell.
Förbättringen i värmeverkets lönsamhet beror delvis på ett bättre förhållande mellan producerad värme och såld värme. Man har helt enkelt lyckats pricka in noggrannare hur mycket värme som säljs.
En annan orsak är just avfallet. Genom att förbränna sopor har man kunnat minska åtgången av olja.
Tusentals ton
- Vi förbränner mycket mer avfall i dag än för bara några år sedan, och soporna från Norge står för drygt 70 procent av den totala mängden, säger Jan Fjordell.
Totalt rör det sig om ungefär 40 000 - 50 000 ton norska sopor som förbränns i Kiruna.
Huvuddelen kommer från HRS, ett bolag ägt av flera kommuner i norra Norge.
Tekniska verken får betalt för att ta emot soporna, och kan sen alltså göra besparingar. Dubbel vinst.
- Vi ser det som ett miljöarbete. Istället för att soporna ska ligga och förmultna på någon tipp så förbränner vi det. Energiåtervinning helt enkelt, säger Jan Fjordell.
Hög belåning
Något som nämns som en risk i årsredovisningen är Tekniska verkens höga belåningsgrad.
Totalt ligger lånen kring 400 miljoner kronor, där kostnaden för värmeverket upptar en stor del.
Stora lån leder till en känslighet vid ränteökningar.
- Hade vi haft mindre lån hade vi haft större flexibilitet, så är
det ju. Men samtidigt har vi ett värmeverk som idag kanske är värt en miljard, säger Jan Fjordell.
Han menar att i jämförelse med andra nyare värmeverk så är belåningen inte så hög.
- Men risken med ränteökningar är något vi har med i alla beslut som tas, säger Jan Fjordell.