Slalombacken tillgänglig för alla

En skikart ger funktionshindrade möjlighet att åka utförsåkning. Sanna Nilimaa har testat slalom för första gången i sitt liv.- Vi hoppas att det kan bli en permanent verksamhet, säger Sem Sundström, Kiruna handikappidrottsförening.

Efter två åk i backen är Sanna Nilimaa förtjust. Skikart ger människor med funktionshinder möjlighet att åka utförsåkning.FOTO: Åsa Junkka

Efter två åk i backen är Sanna Nilimaa förtjust. Skikart ger människor med funktionshinder möjlighet att åka utförsåkning.FOTO: Åsa Junkka

Foto: Åsa Junkka

KIRUNA2011-04-07 06:00

Sanna Nilimaa, 21 år, skrattar högt när hon för första gången i livet ska åka utförsåkning. Det går fort nedför backen, men hon och Keijo Saari stannar till för att titta ner på pappa som står i slutet av backen. Pappa, Mats Nilimaa, är lite nervös.

- När jag först hörde talas om det här trodde jag inte hon skulle vilja. Hon kan vara lite försiktig och vill gärna vara förberedd på vad som kommer att hända, säger han.

Upp i backen igen
Men hon ville, och kvällen i Luossabacken har hon sett fram emot i flera dagar. När hon tar plats i skikarten får hon en kudde bakom ryggen för att sitta ordentligt, och instruktioner om att hålla händerna på magen.

Och när första åket är klart stannar inte Sanna för att prata. Hon vill upp i backen igen direkt.

Sanna Nilimaa åker i en skikart i med Keijo Saari som medåkare. Han styr ekipaget och är den som drar i spaken för att liften ska släppa.

- De två viktigaste sakerna är säkerheten och att den som åker har roligt, säger Keijo Saari.

Han har åkt skikart i ett par år med sin son. Då går det så snabbt som möjligt. I vinter har han utbildat sig till instruktör i funktionell skidåkning. Det gör att han förutom skikart bland annat kan ledsaga människor med nedsatt syn och blinda i skidbacken.

Tillgänglig för alla
I vinter har flera fått testa på skikart med hans hjälp.

- Jag får så mycket tillbaka, det räcker med att se på Sanna för att känna glädjen, säger han.

Det är Kiruna handikappidrottsförening som försöker få skikarten till en del av sitt idrottsutbud. I dag har föreningen flera sporter på schemat och ett 50-tal aktiva mellan sju och 68 år. En vintersport har saknats och genom ett stipendium till föreningen kunde Keijo Saari utbildas till instruktör.

Förhoppningen är att skikarten ska bli permanent nästa år. Kommunens planer på att göra parkering, fik och toaletter i Luossabacken tillgängliga för alla hjälper till. Men även skidbackarna kommer att behöva tillgänglighetsanpassas.

- Våra medlemmar ska kunna idrotta precis som alla andra. Utvecklas och åka på tävlingar och bli besvikna om de förlorar eller fira vinster tillsammans. Det är tanken med föreningen, säger Sem Sundström, kassör.

"Roligt och spännande"
Efter några åk är Sanna Nilimaas kväll i backen över. Men hon vill testa igen.

- Det var roligt och spännande, säger hon.

- Skikart är det alternativ som finns för att Sanna ska komma ut i backen och jag tycker det gick över förväntan. Jag trodde inte hon skulle bli så här förtjust. Nu kommer hon att prata om det här i veckor, säger Mats Nilimaa.

fakta Skikart och sitski

➤ Skikart passar den som har dålig sittbalans, svag eller ingen armsträckarfunktion, "hög" skada på ryggraden. Skikart styr man med spakar, pedaler eller skaklar som förs av en medåkare. Skikarten kan anpassas efter åkarens behov.

➤ Sitski passar den som har bra sittbalans, "låg skada" på ryggraden, dålig eller ingen gåfunktion,"hög skada" och bra armstyrka. När man åker sitski svänger man med hjälp av kroppen och med de två kryckstavarna. Sitskin kan förses med ett ryggstöd med korsett för den som har sämre sittbalans. Utrustningen kan anpassas efter åkarens behov.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om