I dag är det kanske inte så många som tänker på skyddsrummet som finns i källaren i det flesta flerbostadshus och i många offentliga byggnader.
Ofta har de fått en ny funktion, i bland kanske inrymmer en bastu eller också är de bara fyllda med diverse bråte.
Tim Andersson, 18, gick till botten i sin undersökning av skyddsrummen, men det var inte lätt att få fram information.
- Jag ringde precis alla jag kunde komma på vid kommunen, men ingen visste något. Inte ens säkerhetschefen kunde svara på vem som äger skyddsrummen eller vilka tankar som fanns för dem, säger han.
Bortglömd kunskap
Skyddsrummen spelade en viktig roll i Sveriges civilförsvar och är synliga symboler från den tid man trodde att befolkningen behövde kunna skyddas för ett flyganfall.
Tim Andersson fastnade för ämnet av flera olika anledningar.
- Dels handlar det om bortglömd kunskap från en tid som inte är alltför avlägsen, dels har jag alltid gillat gömda rum, säger han.
Det visade sig finnas två källor till upplysning; kommunarkivet i Stadshusets källare och länsstyrelsens arkiv i Luleå. Ju mer han läste desto mer fascinerad blev han.
- Jag blev chockad över den oerhört detaljerade planering som fanns över hur Kirunaborna skulle skyddas och hur stan skulle utrymmas, säger han.
Underskott
I Kiruna fanns det skyddsrum för 20 000 personer, de flesta var byggda på 1950- och 60-talen.
En intressant detalj är att de stora bostadsområdena vid Luossavaara hade ett överskott på 7 000 platser medan villaområdena på Lombolo hade ett underskott på 5 000 platser.
I händelse av ett krigsutbrott skulle människor evakueras från ena delen av staden till den andra.
- Det var helt nödvändigt om man skulle klara anspänningstiden för flyganfall som var tre minuter på dagen och fyra minuter på natten, säger Tim Andersson.
Insprängt i berget
Kartläggningen ledde honom också fram till huvudcentralerna, så kallade HC, som fanns på 260 platser i landet och som skulle leda det civila samhället i krig. I Kiruna är HC insprängt i berget i Laxforsen en dryg mil utanför stadskärnan. Här förvarades bland annat 17 000 gasmasker.
- Gasmaskerna flyttades från Kiruna och skrotades för bara några år sedan när det blev för dyrt att byta ut filtren. Själva HC såldes till flygvapnet på 1990-talet, men kom aldrig till användning när basen i Kiruna lades ned. Så sent som 2005 plomberades ingången.
Enligt Tim Andersson har de flesta HC i landet har gått liknande öden till mötes. De flesta har lagts i malpåse eller lämnats vind för våg. Det är symptomatiskt för hela civilförsvarsfunktionen.
Enormt kunskapsglapp
I Kiruna lades civilförsvarsföreningen ned för bara några månader sedan.
- Det jag vill få fram med mitt arbete är att visa på något som helt nyligen ansågs vara så väldigt viktigt och som omfattade så väldigt många människor. I min generation finns det ett enormt kunskapsglapp kring de här sakerna, säger han.
Tim Anderssons projektarbete skulle pågå under en termin, men tog ett år att göra färdigt. I dag slutredovisar han arbetet på ett offentligt föredrag på Folkets hus.