"Skulle säga samma sak nu som då"

Professorns riskanalys la grunden för att kirurgin försvann från Kiruna. Ulf Haglund står fast vid sin bedömning. "Problemet är detsamma", säger han.

Ur arkivet: Professor emeritus Ulf Haglund 2011 en vecka innan han presenterade sin riskanalys som var en del av arbetet till grund för nedläggningen av kirurgin i Kiruna.

Ur arkivet: Professor emeritus Ulf Haglund 2011 en vecka innan han presenterade sin riskanalys som var en del av arbetet till grund för nedläggningen av kirurgin i Kiruna.

Foto: Hans Sternlund

Kiruna2019-04-17 05:30

Ulf Haglund, professor emeritus i kirurgi vid Uppsala universitet gjorde riskanalysen som blev en viktig del i nedläggningen av kirurgin i Kiruna 2011. I analysen togs upptagningsområdet i beaktning – 23 000 personer skulle tjänas av operationsmöjligheter vid Kiruna sjukhus och motsvarande 30 000 personer var upptagningsområde för Gällivare. Var för sig betraktades upptagningsområdena för små för att motivera kirurgi och även tillsammans var upptagningsområdet litet.

– Bra kirurger vill operera så mycket som möjligt, men om upptagningsområdet är för litet blir det för få operationer för att kompetensen ska kunna upprätthållas, säger Haglund och ekar sin slutsats från 2011.

I riskanalysen lade Haglund fram att möjligheterna att utbilda nya kirurger var begränsade, samt att det även var svårt för de dåvarande kirurgerna på sjukhuset att bibehålla sin kompetens. Något som i viss mån kompenserats genom att kirurgerna tidvis tjänstgjorde på andra sjukhus.

Nu har det hunnit gå åtta år sedan riskanalysen gjordes och striden om Kirunas sjukvård lever fortfarande i viss mån.

Vården förändras och utvecklas, ny teknik tillkommer, tror du att du skulle komma till samma slutsats idag?

– Ja, med drygt 23000 innevånare med låg medelålder där de flesta är unga och friska är det lite operationer. Det har inte förändrats. Om det nästan aldrig är operationer är det inte kul att vara kirurg.

Ulf Haglund minns att opinionen för kirurgin var stark.

– Jag minns att jag hade förståelse för att viljan var stark att kirurgin skulle fortsätta. Gruvan tillsammans med några andra starka aktörer var angelägna.

Men problemet med rekrytering hade funnits under lång tid.

– Och det skulle bara bli värre med tiden, idag ser jag inte heller något som kan ändra det.

Vad skulle motivera en kirurgi i Kiruna?

– I Värmland till exempel har man fått Torsby att fungera genom att förlägga fler operationer dit. Men det är inte realistiskt att tänka sig att andra delar av Norrbotten ska skicka patienter till Kiruna för operation. Det blir för stora avstånd.

En slutsats som säkerligen inte faller i god jord hos de malmfältsbor tvingats åka till Sunderby sjukhus för vård.

– Visst, det kan jag förstå. Att det är för långt åt ena hållet men inte åt andra, säger Ulf Haglund.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om