Mikael Falk är anställd som matte- och NO-lärare på Nya Raketskolan men undervisar i alla ämnen i årskurs 6. I den ena sexan är det 40 elever, i den andra 45.
– Det är för många, säger han.
Från och med i fredags är de 220 eleverna i mellanstadiet hemma efter att facket begärde skyddsstopp med anledning av den pressade arbetsmiljön. Föräldrar till de yngre barnen måste också stanna hemma. Personalen däremot är kvar på skolan och arbetar febrilt för att hitta en lösning.
Det saknas sedan skolstarten fem lärare och flera skolvärdar och elevassistenter i mellanstadiet.
– Alla lärare har varit ett steg från att gå in i väggen, berättar Mikael Falk.
Själv har han undervisat nonstop hela skoldagarna utan att ens hinna ta en kort kaffepaus.
– Nej, jag har lärt mig att ha kaffet med mig. Det är enda sättet att över huvud taget få i sig någon vätska.
Vissa kollegor har slutat dricka under skoltid för att slippa gå på toaletten.
– Man kan inte lämna ungarna ensamma när de är så många.
Stämningen i klassrummen har inte varit bra.
– Ungarna kan inte koncentrera sig, blir på dåligt humör och vi lärare är så stressade att vi knappt vet var vi är. Undervisningen blir minst sagt lidande.
När de är för få vuxna riskerar företeelser som mobbning att eskalera. Elever med särskilda behov och åtgärdsplaner blir också lidande.
– Det finns inte på kartan att hinna med, trots att det är lagstadgat.
När skyddsstoppet infördes och han fick chansen att sakta ner tempot upplevde han det som att proppen gick ur och han tappade all energi.
Själv har han ingen aning om hur de ska komma tillrätta med lärarbristen i Kiruna.
– Rektorn gör ett monsterarbete, hon har verkligen försökt, men det finns inte bostäder, intresset att jobba i skolan är litet och ingångslönen låg. De tjänar bättre på LKAB som tar alla anställda här i stan.
Att hitta behöriga lärare verkar utsiktslöst.
– Det är helt stiltje. Nu vill vi bara ha hit vettiga vuxna.
Så vad tycker du man ska göra?
– Tyvärr har jag inget enkelt svar. Men samhället måste börja fundera på vad vi gör med barnen och prioritera skolan på ett helt annat sätt än idag.
Han tycker att ett bolag som LKAB borde kunna gå in och stötta skolan.
– Det är ju även LKAB:s framtid det handlar om. Kan vi inte utbilda eleverna så har LKAB ingen personal i framtiden.