Polarnatt i antågande vid gruvberget, Kirunavaara, ett annat år.
I Kiruna säger man under tisdagen hej då till solen. Nu håller den sig under horisonten tills ett nytt år startar.
Det finns de som går och saknar solen under den här tiden. Och så finns det de som njuter av det speciella ljuset. För helt mörkt är det ju inte. Paret Olovsson är positivt.
Christina och Göran Olovsson på promenad med hundarna vid foten av Luossavaara.
– Det är ett fantastiskt ljus, det gäller bara att ta vara på det. Som pensionär har man möjlighet att gå ut när det är ljust, säger Göran Olovsson.
I perioden kring polarnatten kan speciella ljusfenomen uppstå beroende på väder. Vid mulet och disigt väder kan solens strålar nå långt upp på himlen trots att solen inte orkar ovan horisonten.
Paret välkomnar polarnatten.
– Jag tycker att himlen är vacker och det är inte så mörkt. Går man ut på dagen så känns det bra. Vi lider inte av det, säger Christina Olovsson.
En återvändande sol ett annat år vid Kiruna kyrka.
Minutrarna med dagens sol tickar iväg och strax är polarnatten här.
– Man är så van. Jag brukar bli mer trött i januari när ljuset kommer tillbaka. Jag vet inte varför. Vi får väl se hur det blir den här gången, säger Cristina Olovsson med ett leende.
Paret går vidare med de två hundarna. Solen ligger som ett rött streck längs horisonten.
En som kommer springande förbi är Anders Mattisson, Skellefteåbo som jobbar i Kiruna.
– Jag tänker inte så mycket på det, jag är van.
Anders Mattison tar en löp-tur med solens sista strålar för det här året syns i Kiruna.
Påverkar polarnatten dig?
– Nej jag tycker inte det faktiskt, säger han och springer vidare.
Nästa gång solen stiger upp över Kiruna, då är det den 1 januari 2025.